Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningrar och anmälningar - A. Harnack. Die Mission und Ausbreitung des Christentums in die ersten drei Jahrhunderten. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il8 QBANSKNINQAB OCH ANMÄLNINeAR
dess torra moral. Dess bärare kunde ock dö för sin kunskap;
därför har deras sak icke kunnat gå under.
3) Sin karaktär som en läkedomens religion utpräglade
kristendomen äfven 1 sina anordningar för de kroppsligt lidan-
des vård. Missionspredikan är därför i eminent grad kärlekens
och hjälpbevisningens predikan. Tjänande kärlek var bevis
för kärlek till Gud. Evangelium blef så ett socialt budskap.
Det är den djupaste individualism och den djupaste socialism.
— Bland alla former för kristlig verksamhet synes missionen
särskildt hafva utbredts genom de kristnas uppförande vid
de stora päst-härjningar, som upprepade .gångerj hemsökte
romarriket.
4) Af högsta betydelse för den kristna propagandan voro
ock de mångskiftande yttringar af andekraft och sedligt allvar,
som förbundo sig med predikan, såsom visioner, exstas, profe-
tism, helande af sjuka, heroiska sedliga kraftyttringar. Sedan
3:dje århundradet fösvinna dessa företeelser mer och mer; där-
med försvunne ock yrkesmissionärerna. — Detta innebar icke
endast ett förfall utan ock ett framtidsmoment: församlingarna
fördes då först till erkännandet af en gränslös förlåtelse och
af kristendomen som förlåtelsens religion.
5) De kristnas fordran på auktoritetstro har befordrat
missionsarbetet bland massorna. Det var just denna auktoritets-
religion med sin oerhörda makt öfver massorna som Konstan-
tin privilegierade. När har väl ock en stat visat positivt in-
tresse för någon annan art af religion? — Klristendomen är
den gudomliga uppenbarelsen, men den var ock förnuftets och
den intellektuella sanningens, den verkliga filosofiens seger.
Anspråket på att vara förnuftsreligionen var ock ett ver-
kande moment i missionen. — Dåtidens människa begärde ej
blott auktoritet och förnuft, hon begärde symboler, hemlig-
hetsfulla krafter. Äfven här kom missionen till möte med en
mysteriernas och de tranchendentala kunskapernas religion,
»Kyrkans sublimaste spiritualister Johannes och Origenes äro
äfven dess djupsinnigaste mysteriosofer». Sakramenten voro här
en missionsfaktor af stor betydelse. Men sakramentsteologema
införde ofta genom en bakdörr i kristendomen mycket af hednisk
polyteism: detta var tidens behof och fär ej enbart fördömas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
