Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - A. Rydberg. Peter Murbecks verksamhet i Skåne. Akademisk afh. Anm. af O. Ahnfelt - E. Arnell. Bidrag till Biskop Hans Brasks lefnadsteckning. Akad. afh. Anm. af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 QHANSKMXGAR OCH ANMÄLNINGAR
I Murbeck ser förf. både en »ädel och storslagen» karak-
tär och en synnerligen framstående homilet, kateket och själa-
sörjare. Mindre förfaren synes Murbeck ha varit i kyrklig
jurisprudens, att döma af de ämbetsfel, som ådrogo honom
suspension. Själf söker han urskulda dessa fel därmed, att han
i sin fattigdom ej hade råd att hålla sig med en kyrkolag, ett
svagt skäl, då, såsom domkapitlet anmärker, ett exemplar af
kyrkolagen funnes vid hvarje kyrka. Förhållandet är för
öfrigt så mycket mer påfallande, som han i sina ständiga rätte-
gångar ådagalägger ej ringa juridisk fyndighet. Hvad hans
karaktär beträffar, så är den föremål för skarpa ang^repp i Nils
Axelsson Gyllenstiernas Anteckningar (utg. af M. Weibull i
Skånska Samlingar I, 2, Lund 1894), där deras samvaro på
Gedsholm skildras. Gyllenstiernas smak för det mystiska och
sysslande med sanndrömmar och uppenbarelser har tydligen ej
tilltalat Murbeck. Till verklig fiendskap öfvergick förhållan-
det, då Murbeck sökte hindra Gyllenstiernas förlofning med
Méiria Sophia Morman. Harmen häröfver har gifvit sig luft
i Gyllenstierneis allt annat än sympatiska skildring af Mur-
beck, hvilken i sitt myndiga uppförande hos den gudfruktiga
majorskan på Gedsholm synes erinra om en depotisk jesuit-
pater. Försiktighet var nu icke Murbecks starka sida. En
viss benägenhet för despotism låg också i hans lynne, och
hvad särskildt Gedsholmsvistelsen beträffar, så har Rydberg
nog rätt, då han säger: »När en så handlingskraftig person
inskränktes till en trängre verkningskrets och dessutom be-
undrades af alla, sä framträdde kraften på ett kanske väl myn-
digt sätt.» Episoden med Gyllenstierna torde öfver hufvud ej
vara ägnad att jäfva det goda totalomdömet om Peter Mur-
becks karaktär, ett omdöme, som är grundadt på en omsorgs-
full granskning af hans lif och verksamhet, sedda i deras hela
sammanhang. Otto Åhnfelt
Arnell, Erik, Bidrag till biskop Hans Brasks le/nåds-
tecknings akademisk afhandling, Stockholm 1904, 15 + 190 s.
Författaren har haft ett delvis svårarbetadt material att
röra sig med. Urkunderna från medeltiden gifva i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
