Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Per Pehrsson. De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden. Upps. 1905. Anm. af G. Walli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 GRANSKNINGAR OCH AKMÄLKINOAR
de reformerta uppväcka misstanken, att han vore »vekaktig i
religionen». Genom religionsstadgan af år 1655 utfärdade han
ändtligen de längre begärda straffbestämmelserna för öfver-
trädelse af gällande religionsförordningar. Äfven detta hjälpte
dock föga. Skarpa sammanstötningar ägde visserligen rum
men i stort voro förbuden med deras stränga straffpåföljd
fortfarande utan kraft och verkan. Samma dualism mellan
teori och praxis rådde alltjämt. Karl tvangs äfven han af
politiska och ekonomiska skäl att dispensera från gällande lag.
Ändtligen blef Karl XI:s öfvertagande af regeringen
härutinnan som i så många andra afseenden af afgörande be-
tydelse. Från 1672 dateras förf. det sista skedet: uppgåendet
i den svenska församlingen under statsmaktens allvarliga in-
gripande. I Karl XI fann prästerskapet i allmänhet en villig
befrämjare af sina kraf på ett allvarligt efterlefvande af reli-
gionsstadgarna. Särskildt hade man nu uppmärksamheten
riktad på att förhindra att barnen uppfostrades i sina kalvinska
fäders religion. Också hade kA^rkan vid slutet af denne ko-
nungs regering i det hela nått sitt mål. Vid midten af 1690-
talet s\’nas de sista spåren af de till bruken inflyttade vallo-
nernas kalvinska religion. Endast i Stockholm funnos ännu
reformerta valloner, men församlingen här hade vid denna tid
till stor del mist sin vallonska karakter genom inflyttade
engelsmän och fransmän.
Om det religiösa och sedliga lifvet bland dessa främlingar
ger, såsom förf. sin »sammanfattande afslutning» framhåller,
materialet föga kunskap. I allmänhet syncis de dock ha fört
»ett vackert lefverne». — Till sist söker förf. klarlägga dessa
inflyttade reform ert es betydelse för den svenska kyrkan. Han
erinrar därvid först om hurusom i den reformerta invandringen
låg en direkt väckelse för de församlingar, som däraf berördes,
och i synnerhet för dessas präster, på hvilka genom främlin-
garnes inlemmande i församlingarna nya kraf ställdes. Vidare
anser han, att kampen mot de reformerta vallonerna värkade
»till allt större fasthet och koncentrering och till ett fördju-
pande af den evangelisk-lutherska åskådningen». Ändtligen
betonar han specielt den ursprungligen vallonska Stockholms
församlingens betydelse för toleransens seger i Sverige. Däre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
