Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Undersökningar och smärre afhandlingar - E. Rodhe. De svenska bibelsällskapens uppkomst (afslutn. fr. 7:de årg. s. 170)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D£ SVENSKA BIBELSÄLLSKAPENS UPPKOMST 1 5
Frän Dalarne gick fåU-den till Bollnäs, där Paterson och
Henderson dröjde en söndag öfver. Med undran åsågo de här
en beg^afning eller, rättare sagdt, grafsättning. Med förvåning
iakttogo de den här rådande seden att gräfva en djup graf
och i denna nedsätta den ena kistan efter den andra, provi-
soriskt täckande grafven med någ^a bräder tills den blef full,
då den igenskottades, och en ny upptogs så nära den gamla
som möjligt. När man gått utefter hela kyrkogården, började
man på nytt genom att upptaga den äldsta grafven. Guds-
tjänsten i kyrkan stördes i hög grad af kyrkstöten, som med
förskräckliga knackningar sökte väcka de sofvande. I präst-
gården samlades sedan en del för att öfvas i läsning och
katekes. Pastor i församlingen denna tid var riksdagsprosten
Lars Hambr^us. Han medgaf de olägenheter, främlingarna
framhöUo, men förklarade, att prästerskapet icke kunde af-
skaffa de gamla bruken utan böndemas medgpifvande, och dessa
höUo fast vid det gamla. Under middagens lopp sökte Pa-
terson och Henderson inleda religiösa samtal med de närva-
rande, men ogärna släppte man dem in på lifvet. Främlingarna
märkte, att man blef besvärad af att gifva sig in på sådana
frågor. När slutligen förslag framställdes, att de skulle gå ut
och roa sig efter middagen, så stämde detta litet öfverens med
det engelska stränga sabbatsfirandet. Resenärerna fingo det
intrycket, att det religiösa lifvet var idel fattigdom, ofruktbarhet
och död. Då värdfolkets stora gästfrihet skulle göra all sab-
batsro omöjlig för dem, valde de hellre att genéist fortsätta resan.
Färden ställdes mot Hemösand. På vägen passerades
någ^a församlingar, där andlig väckelse hade ägt rum. Främ-
lingarna uppsökte ett fromt äkta par, en kyrkvaktare och
hans hustru. Denna kunde ej hålla tårame tillbaka, då de
talade om, att de kommit på besök till dem för religionens
skull. Till kyrkoherden i Tuna — det var denna tiden den
bekante Johan Aström — hade Paterson och Henderson fått
rekommendationsbref. I honom funno de en troende Herrens
tjänare af sällsynt uppriktig och okonstlad karaktär. Han var
den ende i denna trakten vida omkring, som predikade evan-
gelium, fsåsom det skulle predikasf. I prästgården samtalade
man om väckelsernas karaktär och förlopp, hvarvid främlin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
