Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Granskningar och anmälningar - Scholz, R. Die Publizistik zur Zeit Philipps des Schönen und Bonifaz VIII. Anm. af E. Falk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373 ORANSKNINOAU OCH ANHÄLNINOAB
förande af folksuveränitetens idé. Liksom Duranti är han en
föregångare till reformkoncilerna.
Den uppfattning, som Johannes Parisiensis i vetenskap-
lig form förfäktar, ligger äfven till grund för en från det
kungliga partiet utgången anonym stridsskrift i dialogform:
Disputaiio inter clertcum et militem. Men i några fall går
denna skrift längre. Framför allt kämpas för konungens rätt
att beskatta kyrkogodsen, dessa äro en lön, som staten ger
de andlige, och de kunna indragas. Konungen kan af kler-
kerna fordra skatt för godsen såsom ersättning för det skydd
de åtnjuta, och i stället för krigstjänst. I allmänhet häfdas sta-
tens suveränitet åt alla sidor. Författaren stöder sig på bibeln,
ej på romersk eller kanonisk rätt. Skriften, som är populärt
hållen, blef mycket spridd,
Äfven Filip den skönes mest betydande statsmän hafva
lämnat efter sig skrifter, i hvilka de förfäktat sina uppfatt-
ningar. Ledningen af den franska politiken vid konfliktens
början tillkom Pierre Flote; efter hans död fick Guillaume
NOGARET det högsta inflytandet, och det var han, som förde
striden till slut.
Af Flote är möjligen ett manifest, som börjar: Anteqttam
essent clericu Före kyrkan fanns den världsliga rättsordningen,
hvilken alla äro underkastade. Äfven klerkerna måste full-
göra de medborgerliga plikterna, och deras privilegier stå
under statens kontroll. Staten och dess ordning hvilar på
naturrätten, mot hvilken påfven intet förmår. De påfliga skatte-
förbuden äro attentat mot denna rätt.
I detta manifest framträder idén om en nationell lands-
kyrka under statens kontroll.
Nogaret har afgifvit en hel mängd skriftliga yttranden
till försvar för sitt handlingssätt vid angreppet på Bonifacius
VIIL Dessa behandla frågan om domsrätten öfver påfven.
Denna tillkommer i allmänhet konciliet. Men Bonifacius vore
ej någon riktig påfve; han vore orättmätigt vald och för
öfrigt en notorisk kättare. Mot en sådan hade konungen,
ja hvilken medlem af kyrkan som helst, rätt och plikt att
uppträda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
