Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - O. Theding. M. Luthers lilla katekes i dess tidigaste svenska dräkt - IV. Den svenska katekesöfversättningens sammansättningsleder, ordningsföljd och text i öfverensstämmelse med 1531 års Schirlentzska upplaga, men äfven med ett sydtyskt tryck från år 1545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 70
OTTO THEDING
saknar stycket ifråga. Till ett tidsmärke kan också afdelningen
om bönen tjäna. I den svenska texten äro inledningsorden
försedda med utläggning. I de tidigaste tyska upplagorna saknas
denna. Först i 1531 års tryck är kompletteringen skedd, och
dessa två sistnämnda afdelningar hafva där fått sin förblifvande
gestalt.
Afdelningen om skriftermålet i öfversättningen erbjuder i
främsta rummet en hållpunkt. Den äldre tyska gestalten af
denna afdelning är synnerligen kort. Efter en inledning:
»Wirdiger liber herr, ich bitte euch umb Gottes willen, gept
mir guten rat meiner seelen zu tröst» följer frågan: Was
bege-rest du denn? Svaret härpå är en kort syndabekännelse, som
börjar så: »Ich armes mensch, bekenne vnd klag für Gott meinem
Herrn, dass ich ein sündig gebrechlich mensch bin. Ich halte
nicht die gepot Gottes — — —» och går till slut öfver i en
bönesuck: »Darumb bitte ich euch, wollet mir an Gottes stat
Vergebung sprechen vnd mit Gottes wort trösten.» På frågan:
Warumb wiltu das Sacrament empfahen? med svaret: »Darumb,
dass ich meine seele mit Gottes wort vnd zeichen stercken vnd
gnad erlangen wil» följa därefter orden: »Hastu doch ynn der
Beichte Vergebung der sunden», och till sist såsom ett svar på
denna försäkran: »Was denn, Ich wil das zeichen Gottes auch holen
zu dem wort, vnd Gottes wort vielmal holen, ist deste besser.»
Parallellt med nämnda syndabekännelse är meddeladt: Ein ander
bekentnis der Beicht med liknande innehåll i andra uttryckssätt.
En helt annan är den gestaltning, som afdelningen om
skriftermålet har fått i den svenska öfversättningen. Den är
betydligt längre och mera utförlig där. Efter ett par inledande frågor:
Hwadh är Skrifftermål? och Hwadh synder skal man tå scriffta?
på hvilka följa rätt vidlyftiga svar, förklaras i en tredje fråga,
huru man vid skriftermålet skall pröfva sig själf efter tio Guds
bud. Därefter framställes »itt kort sett til at scriffta» med
utförliga anvisningar till syndabekännelse, olika för skilda stånd —
för »tienstadreng tienstapigha — en husbonde eller matmodher
säye altså». Aflösningen är tydligare formulerad än förut och har
formen: »Gudh ware tigh nådheligh, och styrke tina troo, Amen.»
Och säye (scrifftefadhren) widhare: »Troor tu ock at mijn
förlåtelse är Gudz förlåtelse? Svar Ja, käre Herre. Sägher han åter:
»Såsom tu troor, så skee tigh Och jagh vthafif wårs Herres Jesu
Christi befalning förlåter tigh tina synder, I nampn Fadhers och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
