Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Lundström. Ur »själfbekännelser» från början af förra århundradet (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur »sjäI.I’bekännelsek» från början af förra århundradet 211
mot den »lätta» åskådning, som hyllades af biskopar af en
Jakob Axelsson Lindbloms cert. Utan att principiellt bryta med
faderns supranaturalistiskt bekännelsetrogna ståndpunkt, gick Erik
Abrahams sträfvande — såsom redan är antydt — ut på att med
den kristliga trons innehåll förmedla samtidens, af Kants
forskning bestämda, filosofiska medvetande. Erik Abraham plägar
ock betecknas såsom den förste kantianen på det teologiska
området i vårt land.
»Änskönt han dymedelst trodde sig sätta ett stöd under
trosläran, gaf han dock — säger Lysander — släktens rika
andliga arf en farlig tillökning i filosoferandet, med alla dess
tvifvel och kritiska uppslag.» Att Erik Abraham gått i skola
hos den väldige tänkaren från Königsberg, framgår äfven af
de förtroliga meddelanden af honom, med hvilka vi nu skola
sysselsätta oss. Men på samma gång är det uppenbart, att ju
längre fram i tiden hans själfbekännelser fortskrida, desto
tydligare skönjes ett fördjupande och förinnerligande i den rent
religiösa uppfattningen och tillägnelsen. Filosofien räcker ej.
Hon förmår ej stilla hans andes djupaste hunger. Tonen får
en allt mera äkta kristlig prägel. Det etiska allvaret är lika
stort om icke större vid slutet af hans lif, som vid tiden för
anteckningarnas början, men därtill kommer, att det stora
huf-vudproblemet om synd och nåd nu för honom själf blifvit ett
personligt problem af största spännkraft och allvarligaste
innebörd. Jesus Kristus har blifvit något för hans hjärta. Han ser
i honom ej längre blott vishetsläraren, förebilden,
idealmänniskan, utan har äfven fått syn på Honom såsom försonaren,
frälsaren.
De icke minst i psykologiskt afseende intressanta
anteckningarna göra öfverhufvud ett starkt intryck af trovärdighet.
De ha tydligen aldrig varit afsedda att offentliggöras och
böra enligt min mening icke heller i sin helhet publiceras. Dag
för dag har Almqvist anförtrott sin »journal» eller »moraliska
dagbok» såväl allmänna reflexioner öfver lifvets högsta frågor
som själsrörelser, och — som det synes — utan tanke på att
dessa utgjutelser skulle komma inför främmande ögon. En
osminkad sanningskärlek och manlig ärlighet mot sig själf
utmärker ock i det hela författaren till dessa konfessioner, i hvilka
för öfrigt icke sällan samma tankar med en rent af tröttande
enformighet upprepas. I det följande lämna vi ett- litet urval
Kyrkohist. Årsskrift 1909. ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
