- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Elfte årgången, 1910 /
44

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - Emil Liedgren. J. O. Wallins ungdomsutveckling, betraktad med hänsyn till hans senare verksamhet - II. Skol- och gymnasietiden (1788—1799)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

läsning, skämt och lekar hörde till tidsfördrifvet i aftoncirklarne».1
Att den unge Wallin, ett af trivialskolans förnämsta ljus och
dessutom väl i behof af assessor Gahns vidsträckta gästfrihet
och hjälpsamhet, fått deltaga i dessa aftonsamkväm, synes så
mycket troligare, som ett bevaradt bref från Wallin till
assessorns kusin Henric Gahn (den s. k. Öl-Henric) från 1802 visar,
att Wallin varit skolkamrat och vän med denne Henric Gahn
(brukande bergsman och fjärdepartsägare vid Stora
Kopparberget från 1799) och äfven förtroligt bekant med hans några år
äldre namne Johan Henric (assessor J. G. Gahns son, kallad
Svafvel-Henric). Hos Ol-Henrics far, revisor Fredric Gahn i
Falun, lär Wallin ha haft kostdagar under skoltiden.2 Då
umgänget mellan den gahnska släktens olika medlemmar synes
varit mycket lifligt, ger det sist berörda förhållandet ännu ett
stöd för antagandet, att Wallin fått vara med hos assessorns.
För hans vittra intressen bör detta ha varit väckande och
betydelsefullt. — I religiöst hänseende lär assessor Gahn varit sin
vän Kellgrens frände. Enligt den nyss citerade artikeln i
Dalpilen var Gahn »till sina religiösa åsigter ej känd eller erkänd
som någon varmare eller ens rättrogen kristen». Före sin död
(1818) lät han förordna, att han skulle begrafvas på Kristine
kyrkogård tolf alnar under jorden utan klockringning (jämför
Kellgrens likartade bestämmelse) eller annan ståt.3

Det hade varit svårt nog för Wallin att draga sig fram i
F’alu skola, men än värre måste det väntas bli i Västerås, dit
han nu 1795 var färdig att afgå. Dit kunde ju ej gärna
föräldrarna skicka matsäck, och några bekanta hade väl ej
familjen Wallin i Västerås. Ett helt år måste han därför stanna i
hembygden och lifnära sig med information- Redan från sitt
fjortonde år lär han ha fått arbeta med andras undervisning.4

1 Citat efter några anteckningar om bemärkta falubor, offentliggjorda

under rubriken »Silhouetter» i tidningen Dalpilen 1870, n:r 43.

3 Notiserna om gahnska släkten äro hämtade ur Anreps Svenska
släktboken, ser I, del. i: sid. 476 f. Till det i Uppsala univ. bibi.
(handskrift-saml. V: 5 a) befintliga brefvet till Henric Gahn, har fröken Henrica Gahn,
adressatens dotter, bifogat några upplysningar och förklaringar, hvilka här
äfven begagnats.

8 Enligt Anrep, a. a. sid. 476, skulle grafven vara nio alnar djup.

4 Dahl m. fi. Enligt Josef Wallins personalier öfver J. O. Wallin skulle
han varit borta från gymnasiet i tre år, en uppgift, som sedan följts af
Fryxell m. fl. (äfven Vedel a. a.). Ljunggren (a. a. sid. 510) kritiserar Josef
Wallin och följer J. H. Schröder, som har riktiga data.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:04:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1910/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free