Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och Undersökningar - H. Levin. Bidrag till Visby stifts historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖRANDET AF SVENSKT KYKKOSKICK PÅ GOTLAND I 2 t
I verkligheten torde dock ända till Spegels tid icke en enda
svensk man ha blifvit befordrad till skolan.
Att magistraten allt fortfarande sökte göra den myndighet,
den af gammalt ägt, gällande, framgår af det memorial, Spegel
före sin öfverresa till Gotland inlämnade till k. m:t d. 30 juni
1680. Han förfrågade sig däri bland annat, huruvida han ägde
att tillsätta rektorer och kolleger i Visby skola och att
examinera därstädes utan stadsmagistratens intrång. Härpå lämnade
k. m:t det önskade jakande svaret och tillade på samma gäng,
att det vore k. m:ts mening, att skickliga svenska män skulle
antagas till nämnda lärarbefattningar.
Liksom k. m:t under denna tid ofta besvärades af
tjänstsökande präster, så blef han ock öfverlupen af personer, som
sökte befordran vid gymnasier och skolor. På denna trafik
önskade Karl XI göra slut. I en cirkulärskrifvelse till
vederbörande stiftschefer uppdrog han därför valet af lärare åt desse.
Det heter i nämnda skrifvelse, att när några tjänster vid
gymnasier och skolor bli lediga, kunna åtskilliga ock göra sig
på-minta hos k. m:t till platsen, »hvilka vi intet, hvarken till deras
kapacitet eller tjänster, känna». Då det nu är angeläget, att
ungdomen väl undervisas och uppfostras, och det icke kan ske
utan »trogna, flitiga, lärda och skickliga præceptorer och
arbetare», har k. m:t funnit skäligt att låta antagandet af lärare
bero på vederbörande stiftschefs bepröfvande och godtfinnande,
såsom det förut varit vanligt. En hvar stiftschef hade därför
att förmana dem, som han hade under sig, att inte falla k. m:t
besvärliga med ansökningar till slika tjänster utan söka sin
befordran hos sin stiftschef. K. m:t gjorde sig försäkrad om, att
den tillsättande därvid skulle »förnämligast hafva Guds namns
ära och det gemena bästa för ögonmärke» och sålunda utdela
ifrågavarande tjänster så, som billigheten och hvars och ens
skicklighet och förtjänst det fordrar, »så att ingen måtte få
skälig osak att klaga, att någon otidig gunst för den sämre har
eftersatt den bättres befordring». Skrifvelsen kom naturligen
också Spegel till del.1
Samma rättighet att tillsätta lärare erhöllo stiftscheferna
genom den nya kyrkolagen af följande år 1686. I kap. 24, § 3
stadgas nämligen, att biskoparna skola »se på lectorer och
1 K. bref d. 9 maj 1685. V. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
