Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - E. Linderholm. Sven Rosén - V. Om världsliga präster. (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSÉN, OM VÄRLDSLIGA PRÄSTER <?5
hafwa at giöra med denna1 yttra naturen och närwarande onda werld.
Men Andans innerligaste2 grund och förmögenheter, som skulle lefwa
Gudi, de äro honom döde, tome, öde och mörke (Eph. 4: 18).
Sådane präster kunna wäl effter bokstafwen läsa bibelen och
flera böcker om en sann christendom men känna dock intet Gud eller
Christi krafft, den sanning, som är i honom, och de härliga skatter,
som han nederlägger i siälenes grund.
Uti Johan Arnds 3:die bok om en Sann Christendom, cap. 21,
talas om et fördolt innerligit blott wäsende, som alsintet har at
giöra med tiden och med werlden; uti hwilket Guds stad och säte är,
afskildt från alla utwärtes jordiska ting, och därest den Helige Ande
meddelar sina gåfwor och drifwer dem ut i siälenes kraffter, i wishet
förstånd, språk och kundskap. Och där läres, at wi äro skapade
til omätelig3 stora ting,neml. at »blifwa delaktige af Gud si elf » et seqq.
§ 13. Detta Johan Arnds witnesbörd är sanfärdigt, at Gud så
innerligen bor och predikar i sina lefwande tempel och är en sol,
skiöld och stor lön allom dem, som honom utwälja. Men
werldsli-ge präster wilja intet utwälja honom och hans rustning utan ikläda
sig häldre werldenes kopparhielm, ormens fiällpantsar (1 Sam. 17: 5,
6, 7) och flera kötsliga wapn, som icke äro af himmelens guld (Apoc.
3: 18, i Petr. 1: 7) utan af jordenes koppar (Dan. 2: 39; 2 Tim. 3:5-8),
af järn och af4 trä (Dan. 2: 40, Act. 12: 2; 1 Cor. 3: 12, 13).
Med sådana gewär (förses och) utrustas werldsliga präster alt
ifrå deras ungdom. Ja, de try språken, som korssfäste wår Herra
Jesum (Luc. 23: 38), anses nu jemte flera de grekers, romares och
chaldeers konster för så nödwändiga och wäsendteliga för5 en
prästman, at om en gudslärd person (Joh. 6: 45, Ps. 119: 99, 100), en Christi
lärjunge, som under korssets gemenskap blifwit skickelig til at lära
andra Guds wäg rätt, på Herrans kallelse kommo at predika, så
blefwe det honom af werldsliga präster förbudit. Hwarföre? Han
hade ju icke prästernas liberij: Han dristade icke uppå sit förstånd,
utan förlåte sig på Herran af alt sit hiärta (Prov. 3:5). Daniel hade
wäl ock, N B såsom en fånge i Babel, måst lära chaldeiska skrifft och
mål (Dan. 1:4). Men hans egna studium war bönen, helgelsen och
den rena gudstjensten (Dan. 1: 8-12; cap. 2: 17,18; cap. 6: 5, 10, 16,
22, 23). På denna wägen kom han til wishetenes brunn (den rätta
universal-erudition), hwarmed han wid hwarje tid och tilfälle kunde
wara sinom nästa til gagn och upbyggelse samt Gudi til lof och för-
1 T. 269; V. den. 2 T. 269 innersta. 3 T. 269; V. omätelig«.
4 T. 269. 5 T. 269 hos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
