Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - E. Linderholm. Om norrländska kyrkostadgar från 1500- och 1600-talen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. LINDERHOLM
af kristlig sed och tradition. Uppenbart är detta fallet med
hänsyn till föreskrifterna om mera yttre god ordning och skick.
Tvifvelaktigare blir denna lagstiftning, då den tillgriper
tvång till deltagande i gudstjänst och nattvardsgäng, däri
aflägsnande sig från reformationens äldsta praxis." Af alla de
berörda kyrkliga stadgarna äro i religiöst hänseende inga
betydelsefullare än dessa, och det är af vikt att se, huru tidigt
lagtvångets princip i själfva verket framträder. Försvarligt till
en tid, såsom en dåtida motsvarighet till vår tids obligatoriska
folkundervisning, skulle tvånget dock, ju längre dess mer satt i
system, bli till verklig skada och olycka för kyrkans religiositet,
för dess lif och arbete, därigenom att den mekaniserade dessa
och skapade en förunderligt öfverdrifven tillit till lag och
förordnings förmåga att skapa kristligt lif.
Det är ett ytterst karakteristiskt kännetecken för 1500- och
än mer för 1600-talets religiositet, att den icke såsom både
medeltidens och en nyare tids kyrka känner eller finner den
till synes närliggande vägen att gå ut ibland folket med
predikan. Förmärkes någon gång bland folket någon tillstymmelse
till religiös rörelse, är denna vanligen förorsakad af någon
uppenbarelse, hvars största historiska intresse ligger däri, att dess
verkan på omgifningen förråder, att en rent religiös inre mission
varit möjlig. Men i stället s. a. s. stämmes folket till kyrka
och nådemedel med anlitande ju längre dess mer af världsliga
maktmedel.
Det är först under 1600-talets senare hälft, som denna
lagregim får sin klassiska utformning och sättes i system med ett
enväldigt konungadömes hela makt till sitt förfogande, när det
gäller att häfda systemets effektivitet. Den härskande
lagreligionens verkliga art och konsekvenser blefvo emellertid icke
klara under 1600-talet, utan först när i pietismen den religiösa
individualismen höll sitt intåg med nya religiösa behof och nya
religiösa krafter. Förut hade det gamla lagsystemet, praktiskt
sedt, blott i enstaka fall verkat som ett kännbart tvång. Nu
blef det en olidlig börda och ett samvetstvång.
Man gör emellertid den gammal vordna lagreligionens
förkämpar och ledande män orätt, om man förnekar deras allvar
och deras mål att skapa ett kristligt folklif. Af allvar och
stränghet fattas intet hos dem, som representera kyrkans bästa
och innersta vilja, och hade lagar och förordningar och straffhot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
