Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om Linköpings stift under förra hälften af 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om linköpings stift under förra hälften af 1 öoo-talet 2 2g
dräkt gör excess, att våra hustrur då strax skola sådana förargeliga
exempel efterfölja, utan vi mena, att i allt skall observeras en viss
modus, som väl sig skickar. Om våra hustrur till kjortlar » — —–
»allrahögst bruka sidengrofgrönt, kamlot eller godt kläde och till
tröjor blommeradt sammet eller kläde så godt, som en förmår»,
— ■— »utan breda snören, kan det vara för dem och våra döttrar
hederligt nog, men icke slät sammet till tröjor eller damask. De
runde myssor, som äro fodrade och för hufvudet nyttiga, kunna
väl lidas, när en med guldsnöre icke dem utstufferar, men platte
myssor må väl afläggas. Till de vida halskläder och vidt
omringade tröjor kring om halsen samt till de larfver, som många om
ansiktet, pannan och om halsen draga, hafva vi en stor styggelse.
Hvifver1 till att skyla ögonen, ansiktet och mun för väder och damm
vore nog.»
Att afgifva ett visligt uttalande »om collats och gästabud
att hindra den oordning och öfverflöd, som sker med många
onödiga rätter och mensis secundis, finna vi vara ett svårt
betänkande». Att »i vår måltid bruka sex goda och stadiga rätter, väl
kokade, kan vara nog; om någon hafver lägenhet af landsens frukt
någon frambära, kan ock väl lidas. Det kan ock vara nog i två
dagar hålla gästabud med sina nästa vänner, men om föräldrar,
barn, förvandter eller goda vänner kallas till ens hus fjärran ifrån
och någon, som inte ofta kan besöka sina, kommer till honom, är
det för svårt, om de strax såsom de nästa (= grannarna) vänner
skola upprycka. Näppeligen vill då någon för en sådan ordnings
skull sina besöka, utan han längre har förlof hos dem fördröja».
Det berörda prosteriets präster menade ock det vore till gagn, om
hvar och en vid collats begynte förmiddagsmåltiden kl. 10» och
hölle fördrag med det myckna anrättande, som sker i kamrarna
för gäster»; eftermiddagsmåltiden »kl. 5 eller 6 och ingen sutte
längre än till kl. 10 på natten, att folket i huset, som löper sig trött
och hafver besvär, måtte hafva någon hvila och icke af gästerna
öfver tiden uppehållas och hindras uti det de framdeles i huset skola
beställa. Det kunde ock väl skicka sig, att de store kämpedrycker,
som öfvas i collats med höga personers ihågkommelse, kunde
afskaffas, efter Gud därtill hafver misshag och mången dricker där
bort sin hälsa och sundhet; önskandes vore det, att hvar ock en finge
dricka som en lyster och icke storma på naturen. Men huru
ministerium sua auctoritate alla dessa missbruk i collats skall kunna
1 Hvifver = slöjor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
