Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - De äldsta kända påfvebrefven för Östra Aros medd. af Knut B. Westman och Oskar Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De äldsta kända påfvebrefven för Östra Aros.
Bland den långa rad af påfvebref rörande Sverige, som
utfärdades af Honorius III under biskop Bengts af Skara vistelse
i Rom vintern 1220—21, äro två hittills otryckta. Då
Diploma-tariets första band utgafs (1829), voro de okända i Sverige och
kommo alltså icke med där. För svenska forskare blefvo de
tillgängliga genom P. A. Munchs i slutet af 1850-talet verkställda,
i Riksarkivet förvarade afskrifter ur Vatikanarkivet. Deras
innehåll finnes angifvet i Pressuttis Regesta Honorii III (Vol. I,
1888).
Båda brefven gälla »ecclesia S. Marie de Arosia»; det ena är
ett skyddsbref för denna kyrka och dess besittningar, ställdt till
dess »rector», prästen »Symon»; det andra är ett aflatsbref,
meddelande 20 dagars aflat åt dem som besöka samma kyrka på den
heliga jungfruns födelsedag (8 sept.).
Det finns två kyrkor, som kunna benämnas »Mariakyrkan
i Aros»: den ena är Västerås domkyrka (Styffe, Skandinavien
under unionstiden, 3. uppl., s. 313), den andra stadskyrkan i Östra
Åros, det senare Upsala. Ambrosiani har uttalat sig för det
förra alternativet (i uppsatsen: Anledningen till biskop Bengts
af Skara Romfärd 1220—21, i Bidrag till Sveriges
Medeltidshistoria, tillägnade C. G. Malmström, s. 6). Men goda skäl kunna
anföras för det senare. Namnet Aros användes ofta äfven om Östra
Åros; se t. ex. DS 51 (1164—67), 259 (1231) m. fi. st. Ett
skydds-bi_ef för en domkyrka och dess besittningar bör vara ställdt till
en biskop, jfr DS 74 (1178), 96 (1185). Afgörande är
uppräkningen af kyrkans besittningar; namnen på åtskilliga af dessa
kunna — såsom af fil. lic. Oskar Lundbergs här nedan meddelade
undersökning framgår — identifieras i Upsalas närhet.
Brefven få därigenom det intresset att vara de äldsta
bevarade urkunder, som gälla det nuvarande Upsala, 10 år äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
