- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
101

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Gottfr. Westling. Uno von Troil såsom biskop i Linköpings stift

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UNO VON TROIL SÅSOM BISKOP I LINKÖPINGS STIFT

i 1 cj

byggande karaktär åt den akt, då barnen upptogos som
fullmyndiga medlemmar i församlingen, men, där så var fallet, hade
prostarna vid besagda visitationer påyrkat, att något skulle göras
därför. — Till belöning för visad läraktighet under
förberedelsetiden och till eggelse att vidare söka förkofran i kristlig kunskap
blefvo i några församlingar utdelade »premieböcker». I S:t Lars’
församling var sed allt ifrån clen tid, då P. Filenius var domprost
och därmed ock pastor därstädes, att åt nattvardsbarnen skänka
en »oktavbibel». En följande söndag efter förhöret ägde barnens
nattvardsgång rum, vanligen vid påsk. I Aspelands kontrakt var
sed, att de gingo till skrift och nattvard söndagen
Qvasimodo-geniti (= första söndagen efter nämnda helg). Efter att ha varit
med om församlingens gemensamma skriftermål gingo merendels
de först fram till nattvarsbordet, medan församlingens öfriga
kom-munikanter bidade sin tur. I somliga församlingar anordnades
för barnen särskild nattvardsgång.

Af de antydningar, som nu blifvit gifna beträffande då rådande
seder och bruk vid katekumenernas beredelse för deras första
nattvardsgång, framgår, att vissa af de moment, som räknas till en
konfirmation, vid den tid, då v. Troil öfvertog episkopatet i Linköpings
stift, där redan voro för handen, men nästan allestädes räknades
som den väsentliga beståndsdelen däri, att barnen offentligen aflade
trosbekännelsen och själfva bekräftade de i dopet för deras räkning
afgifna löftena. Dock funnos verkligen några församlingar, där
ansatser blifvit gjorda att komma åstad en konfirmationsakt i en
fullständigare form. Från Slaka, som var prebendepastorat åt en
konsistorieledamot, förmältes, att barnen efter det offentliga
förhöret fingo »göra sin trosbekännelse, förklara sitt döpelseförbund»,
hvarefter de, sedan välsignelsen blifvit nedkallad öfver dem,
ad-mitterades till nattvarden. Inom Vikbolands kontrakt hade
prosten C. Nyrén i Kuddby icke utan framgång arbetat, för att
konfirmationen måtte blifva införd. Väl var han en mångfrestare och
en obetänksam man, men han var ock företagsam, kunnig och
duglig. Han hade från tyska språket öfversatt Flottmanns
Kirchen-agenda, som angaf ritualen för konfirmationens förrättande bland
våra trosförvanter i Pommern. Denna sin öfversättning hade han
låtit cirkulera bland prästerskapet inom nämnda prosteri och hade
vid sina visitationer i därvarande församlingar verkat för att
ordningen i sagda agenda måtte föiljas. I grannförsamlingen Östra
Husby hade man ock tagit den tills vidare till rättesnöre, dock un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free