Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ur reformationslitteraturen. Öfversikt af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii).
litteratur öfversikter
koffs nära 200 sidor dryga inledning, som bildar en verkligt
ny Lutherbiografi för åren 1517—1520. Här har Kalkoff i en
relativt populär men ingalunda lättläst form sammanfattat sina
många för denna tid epokgörande forskningar (se min anmälan
härom i Kyrklig Tidskrift 1913, sid. 469 ff.). Äfven för den, som
sökt följa med dessa, komma här nya och öfverraskande
sammanställningar och belysningar. Helt naturligt för Kalkoff intar
processen i Rom mot Luther den dominerande platsen under de
behandlade åren. Det behöfver knappast sägas, att Kalkoffs
framställning blir grundläggande för framtida Lutherbiografier. Här
är ej min afsikt att söka referera densamma; dess väsentligaste
resultat har jag infört i en framställning af den lutherska
reformationens historia, hvilken är under tryckning (jfr ock min
artikelserie i Evangeliskt Veckoblad 1915). — Men ej blott inledningen
och bilderna utan äfven noterna, som gemensamt utarbetats af
Kalkoff och Borcherdt, hafva högt värde för en grundlig
orientering i Luthers stora kampperiod, hans bildningsmaterial och
själsutveckling vid denna tid.
Hermann Steinlein: Luthers Doktorat, zum 400-jährigen
Jubiläum desselben, Deichert Leipzig 1912, 87 s., M. 1,50.
Den lilla skriften vittnar om författarens stora beläsenhet
på Luther; och den saknar ej intresse. Efter att ha undersökt
själfva händelserna vid Luthers doktorspromotion söker
författaren uppvisa, att doktorsvärdigheten senare fick psykologisk
betydelse för Luther. Den gaf honom visserligen icke den moraliska,
rätten att vara reformator; detta hade djupare motivering. Men
genom doktorsvärdigheten kände Luther skärpt förpliktelse att
uttala sin religiösa öfvertygelse; och i den fann han det yttre
försvaret för sin rätt att offentligen tala och det auktoritativa skyddet
för sin vetenskapliga vederhäftighet i polemiken. Tyngdpunkten
i författarens framställning faller på att uppvisa, hurusom ock
Luther starkare betonade sin teologie doktorsvärdighet i tider af
afgörande reformatorisk strid och skärpt polemik. Så
framträder doktorats-medvetandet mycket understruket under tiden från
31 okt. 1517 till riksdagen i Worms. Däremot försvinner
själf-beteckningen doctor nästan fullständigt och ersättes med ecclesiast
eller evangelist under de närmaste åren efter Worms, då riksakten
låg öfver Luther och då hans uppgift väsentligen var den inre för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
