- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Sextonde årgången, 1915 /
69

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Den moderna frikyrkorörelsens framväxt. Öfversikt af Hj. Holmquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

anmälningar och granskningar ■ qI

om dem. Denna skrift visar ock, att där funnos andra
separatistiska församlingar i London. Vid tiden för Barrowes och
Green-woods afrättning hade barrowisterna tydligen ökats i antal, äfven
om det var uppenbar öfverdrift, när Sir Walter Raleigh i
parlamentet 1593 påstod, att det funnes 20,000 »brownister» i
England. Före 1630 och sannolikt 1640 uppgingo brownister och
barrownister aldrig till mer än 5- à 600, om de ens nådde detta tal.
Efter Barrowes afrättning fördes visserligen ingen mera till
döden, och blott ledarna kvarhöllos i fängelse. Men myndigheternas
behandling blef dock snäfvare, och man sökte tydligen göra sig
af med dem. Till deras försvar uppsatte den fångne Johnson
deras »True Confession» 1596, ett dokument som är lika
kortfattadt som historiskt viktigt (se Walker’s »Creeds and Platforms»),
1597 funno ledarna det hopplöst att hålla ut i England och beslöto
utverka frihet att bege sig till Canada. Om deras dramatiska
misslyckade seglingsförsök, deras återkomst till London och
slutliga emigration till Holland berättar Dexter på ett fängslande
sätt. I Holland uppsökte de sin kongregation, som under deras
fängesletid 1593—94 redan mestadels lämnat England för Holland.

Kap. 6 behandlar barrowisterna på kontinenten.

Det bör observeras, att kongregationen på sin färd ej
uppsökte Middelburg; de äldre separatisterna där hade haft det
besvärligt. Ej heller ville den till Amsterdam, där det fanns för
mycket engelsmän. Så slog den sig ned först i Campen och sedan
1595 i Naarden. Francis Johnson själf kom till Holland hösten
1597 och flyttade genast kongregationen till Amsterdam, om
den ej då redan var där. En del nya tjänster tillsattes; bl. a.
valdes nu först Henrik Ainsworth till »teacher». Om hans lif känna
vi föga, genom sina skrifter blef han betydande. Burrage
publicerar bl. a. en nyfunnen skildring af hans död 1622. Till en
början samarbetade han i det hela väl med Johnson, hvilken hade
separatistledarens vanliga svåra lott att brottas med inre split af
olika slag. Slitningar mellan de båda ledarna förekommo dock; 1609
bröt stormen ut och förde efter ett års trätor till kongregationens
delning i johnsonianer och ainsworthianer. Flertalet stannade
kanske hos Johnson, som ock behöll gudstjänstlokalen; men
Ainsworth vann myndigheterna, som förklarade hans kongregation
vara den riktiga. Johnsons kongregation blef tydligen impopulär;
och 1612—13 lämnade den Amsterdam för Emden. Dess teacher
blef Richard Clyfton, under det att Johnson i kongregationens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:05:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1915/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free