Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - Emil Liedgren. Wallins läroår som psalmdiktare 1806—12 (forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE KAPITLET.
Wallin som teol. adjunkt vid Karlberg (forts.). — Nya
intryck. — Befordran. — Psalmer 1809. — Wallins
psalmboksprogram 1809.
Samma år, som Wallin utsände sina första psalmhäften,
medverkade han äfven i en vitter kalender Polymnia, utgifven af hans
gästvän grosshandlaren Sven Björck Svensson. Bidrag hade äfven
lämnats af Franzén, Granberg, Grangren, A. C. Kullberg, Valerius
och den vittre grosshandlaren själf.1 Det är dock Wallin, som
Polymnia »har att tacka för de flesta blommorna i sin vackra krans »,
för att tala med Wallmark, som recenserade boken i Stockholms
Posten i slutet af år 1807. Det mesta är tillfällighetspoesi och
öfversättningar. Särskildt i släkt med hans samtida andliga poesi
äro de elegiska dikterna Enslingen, Försakelsen, Till den Okända
och Skaldebref till en vän efter en sjukdom, hvilka alla mer eller
mindre starkt (minst den sista) tolka den schillerska resignationen
inför sinnevärldens oförnuft och mana människan — också i
samklang med Schiller — till att i inre samling häfda sitt andliga
oberoende.3 I underlig motsättning till dessa försakelsens sånger står
voltaireöfversättningen Nöjet, som förut publicerats i Linköpings
Bladet 1805 (n:r 100) och nu omtryckes med en betecknande
uteslutning.3 Förmedlingen mellan de bägge skilda betraktelsesätten
1 Se närmare Ljunggren Sv. Vitt. Häfder III: sid. 495 ff. och 530, noten,
där Wallins bidrag äro förtecknade. — I Stockh. Posten 1807 n r 241 (17
okt.) nämnes Polymnia som nyss utkommen.
2 I de studier öfver Schiller och Sverige, som i Samlaren 1905 (26. årg.)
publicerades, berördes ej alis Wallins förhållande till Schiller, ett ämne, som
dock vore vardt en undersökning. I sin Epitre till grefvinnan C** nämner
han med beundran »Schillers flygt». Bland Schillerinfluerade dikter, utom de
ofvannämnda, må här påpekas hans Hvmené (1809) vid Hagbergs bröllop,
som erinrar om Schillers bröllopsdikt An Körner (1785).
3 KA 1910, sid. 80 ff. — Märk, att äfven Schiller har kunnat använda
»Nöjets» grundtanke: »Freude heisst die starke Feder In der ewigen Natur»
heter det ju i An die Freude (1785), »Freude, Freude treibt die Räder In der
grossen Weltenuhr».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
