Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
-g. westling
tycke alltför rationalistiska utsagor. Han sade sig likväl våga hoppas
och tro, att »den tiden kommer en gång, då det nu uteslutna kan
utan religionens fara läsas äfven i Sverige ». Det ganska stora antal
af öfversatta predikosamlingar, som denna tid utgåfvos i landet,
låter ofes förstå, att representanterna för den moderna teologien voro
måna om att samla anhängare till den neologiska åskådningen,
men ock att förläggarne ansågo sig kunna räkna på en ej alltför
fåtalig läsekrets, lin annan prästman från Linköpings stift,
kyrkoherden S. Wallqvist i Kuddby, öfverflyttade 1797 till vårt språk
en serie predikningar af G. J. Zollikofer, predikant vid reformerta
församlingen i Leipzig och berömd som andlig vältalare i neologisk
anda, med hög tanke om människonaturens anlag för det goda.
Hans uppfattning af rätta sättet att komma i gemenskap med Gud
antydde han i till exempel den andra predikan i nämnda samling,
där han utpekar trenne vägar för att finna den gudomliga sanningen,
nämligen förnuftet, tron och erfarenheten. Om hvarje sanning
böra vi söka vinna icke allenast en historisk, utan ock en förnuftig
och en erfarenhetskunskap. »Har förnuftet icke redan kunnat
genom sin egen skarpsinnighet finna uppenbarelsens läror, så kan
det likväl pröfva den.» »Förnuftets bifall» gör läran så mycket
angenämare, och vår visshet om dem blir därigenom så mycket större. »L
En gynnsam anmälan erhöll predikosamlingen i Silverstolpes
Journal för svensk litteratur, där det räknades författaren till
förtjänst, att predikningarna genom »förståndet banade vägen till
hjärtat, och lärdomarna blefvo bevisade som afgjorda sanningar».2
Wallqvist uttalade sig själf försiktigt om vägen till sanningen.
Som Zollikofer tillvann sig bifall äfven inom svenska läsekretsar,
blefvo äfven andra skrifter af hans hand öfverflyttade till vårt
språk. En af honom utgifven skrift blef 1799 öfversatt och
utgifven under titel: »Andaktsöfningar och böner till enskildt brukl),
och längre fram kommer att erinras om en samling andliga tal,
till hvilka äfven han bidragit. Till neologiens befästande bidrogo
flera utländska neologer. Den danske biskopen N. E. Balle gjorde
visserligen i sitt hemland front mot den från Frankrike importerade
krassa otron, men var ingalunda fri från neologernas
grundåskådning. Under hans ledning hade i Köpenhamn bildats ett teologiskt
sällskap med uppgift att verka för spridning af religiös kultur.
En af sällskapet åstadkommen samling religiösa tal öfversattes och
1 Det citer. arbet., sid. 32 f.
2 Journal för sv. litteratur, II, sid. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
