Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - G. Westling. Om »upplysningstidens» svenska kyrka med särskildt afseende på Linköpings stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om »upplysningstidens * svenska kyrka i 53
ning att omnämna dess domar öfver ännu flera alster af tidens
religiösa litteratur, men den inflytelserika tidskriftens teologiska
ståndpunkt torde redan vara tydligt angifven. Vi vilja i stället
beröra en del annan religiös litteratur, af hvilken ej få skrifter
lämnats ogranskade i nämnda tidskrift. Somliga bära den neologiska
tidsfärgen, medan andra fasthålla kyrkans bekännelse. Vi samla
dem här nedan, äfven om tryckåret för en eller annan skulle ligga
utanför det här i denna afdelning närmast afsedda tidskedet eller
Gustaf IV Adolfs regeringstid.
Det neologiska godset hämtades till stor del från utlandet och
bekantgjordes här genom öfversättningar; särskildt var tiden
omkring sekelskiftet utmärkt för ett rikt neologiskt och rationalistiskt
författareskap och öfversättningsarbete. Bland de utländska
neo-loger, som äfven i Sverige åtnjöto stor auktoritet, var professor
G. Less i Göttingen en af de mest uppmärksammade. Gustaf
Murray, slutligen biskop i Västerås, skref den 14 augusti 1768 till
hofpredikanten J. C. Stricker från Göttingen, där Murray blef
magister, att få kunde jämföras med Less i fråga om insikter i
dogmatiken och moralen. När han predikade i universitetskyrkan,
hade han det största tillopp af åhörare. Murray hade i synnerhet
»tycke » för hans kompendium i moralen, hvilket var affattadt »efter
den nu rådande smaken».1 Till att göra en så betydande
meningsfrändes lärouppfattning bekant för den svenska allmänheten kände
sig prosten P. Juringius i Kimstad, Östergötland, manad. Han
öfversatte och utgaf 1782 Less’ »Förklaringar öfver
söndagsevangelierna». Dennes teologiska ståndpunkt skönjes i till exempel hans
utläggning af evangelium på första söndagen efter påsk, där det
talas om, huru den tviflande Tomas fördes till tro. Less sluter
af Jesu förfaringssätt mot sin tviflande lärjunge, att han ej begärde
af honom tro utan ögonskenliga bevis, och gör däraf den
tillämpningen, att Kristus ville därmed lära oss, att »en kristen bör
förnuftigt pröfva sin religion. Ingenting skall han tro utan
tillräckliga bevis.» Öfversättaren, som tillhörde biskop Lindbloms
vänkrets, hyste samma mening och yttrade i bokens företal som sin
öfvertygelse, att »vägen till hjärtat går genom förståndet». Med
ett märkbart missnöje anmärker Juringius i företalet, att läsaren
nödgas i den öfversatta texten sakna ett och annat, som tillhörde
originaltexten. Han frisade sig dock själf från allt ansvar därför.
Skulden låg hos den teologiska censuren, som klippt bort en del i dess
1 Samling af bref till J. C. Stricker; i Kungl, biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
