Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Nya kyrkohistoriska handböcker. Af Hj. Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So litteraturöfversikter
arbeten ha anmälts i föregående årgång af Kyrkohistorisk Årsskrift.
Här må uppmärksamheten riktas på de betydande insatser, som
kommit både från danskt och norskt håll. År 1909 begjmte Fr.
Nielsens välbekanta Kirkehistories andra bands andra del
häftesvis utgifvas af V. Ammundsen: Den nyeste tid. Utgifvandet gick
långsamt på grund af den högt ansedde författarens tidvis
vacklande hälsa, År 1916 kom emellertid det zj.:e häftet i ordningen
af denna nya del, hvilken därigenom gifvit oss en väsentligen
afslutad helhetsteckning öfver upplysningen och rationalismen.
(Köpenhamn, Gyldendalske, 256 s., 4 kr.). Det återstår blott en del af
paragrafen om upplysningens motståndare i Tyskland samt
upplysningen i Norden och de kalvinska områdena. Med denna
framställnings fullbordan har Ammundsen skänkt oss ett mycket betydande
bidrag, både till de kyrkohistoriska handböckerna och till
originalforskningen öfver upplysningstidens svårgripbara utveckling. Som
handbok kommer framställningen kanske mindre i fråga. Den är
därtill för utförlig; de föregående delarna af Nielsen sakna
tillräckligt klart utmejslade hufvudlinjer för att lämpa sig för
uppgiften. Desto mera värde har den som monografi. Ammundsens
framställning är alltid lättläst och fängslande, utan att förlora i
saklig pålitlighet; och han visar sig här äga en god del af Nielsens
förmåga att genom en konkret situationsbild eller ett
karakteristiskt citat på några få rader ge hardt när romanens berättande
åskådlighet (t. ex. teckningen af Hume). Men hvad som särskildt
imponerar, är det egna genomplöjande af källorna, som öfverallt
lyser igenom. Särskildt gäller detta den engelska deismen och
supra-naturalismen. Just detta område har i allmänhet legat
kyrkohistoria fjärran; desto mera intressant är det att följa en
omdömesgill forskare, som tydligen i utsträckt grad själf studerat de
engelska hufvudarbetena från 1700-talets ledande personer inom
det religiösas värld. Föga mindre intresse tilldrager sig författarens
skildring af den franska upplysningen, Voltaire och främst Rousseau.
I fråga om Voltaire erinrar man sig ock gärna den bitande skarpa
karakteristik af mannen och hans fördärfliga inflytande öfver
franskt andelif, som Ammundsen gifvit i sin högst intressanta,
visserligen mot Tyskland orättvisa men dock behärskadt (man
jäm-före hvad som ’eljest från danskt håll här presterats af bl. a. teol.
professor Bang eller den katolske konvertiten Jörgensen) skrifna
krigsbok: »Krig og krigsförende kristne» (Gad, Köpenhamn 1916,
266 s., 2:a uppl. utkommen). Af den tyska upplysningen har man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
