Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Ett bidrag till den svenska predikans historia. (J. Dellner, Sven Baelter. Uppsala 1916.) Anm. af Otto S. Holmdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So
litteraturöfversikter
om Bae]ters ställning vid denna tidpunkt till den tidens moderna
fiolsofiska strömning. Utan att här vara i tillfälle utförligare leda
det i bevis synes det anmäl, mer än sannolikt, att Baelter stått i
direkt positivt förhållande till Wolffianismen redan under sin
Uppsalatid. Var icke detta bl. a. anledningen till att så många samlades
kring hans predikstol just i Uppsala både af lek och lärcl och att han
där kom att utöfva ett vidtgående inflytande på de präster, som
rxtgingo därifrån, hvarom Wieselgren talar? Han har helt visst
äfven i sin predikan stått som representant för det nya, som rörde
sig i tiden, och han har förstått att använda sig af de vapen till
försvar för kristendomen, som den nya filosofien ville gifva. Förf.
framhåller visserligen, att Baelter längre fram från o. 1748 röner
stort inflytande af den filosofiska predikoriktningen. På nyss
anförda grunder bör påverkan från detta håll säkerligen dateras
betydligt tidigare, från hans Uppsalatid.
Biografien, som förf. ger i kap. 1, är alltså på viktiga punkter
ofullständig och lämnar därför icke det bidrag, den bort kunna gifva
till förståendet af B:s predikan. Under sådana förhållanden faller
så mycket mer i ögonen den planlösa vidlyftighet, hvarmed förf.
utbreder sig om en del andra delvis alldeles oväsentliga detaljer
ur Baelters lif. Så synes mig förf. lämnat ett alltför stort utrymme
åt Baelters resa till Ryssland som legationspredikant hos
ambassaden år 1744.
Hufvuddelen af afhandlingen utgöres af det andra och tredje
kapitlet, det förra handlande om »grundtankarna i Baelters
förkunnelse», det senare om »Baelters homiletiska förebilder». Förf:s
framställning i 2 kap. ger oss en mycket fyllig bild af innehållet
i Baelters predikan. Man får ett rätt starkt intryck af allsidigheten
och på samma gång koncentrationen i denna. Men när det gäller
att få fram »grundtankarna», så saknar man äfven här de klara
distinktionerna och skarpt uppdragna gränserna. Man får t. ex.
veta, att ett stycke af den pietistiska och den herrnhutiska och äfven
vissa typiska drag från den »filosofiska» predikan har ingått i
Baelters. Men om man kan spåra någon dess personliga egenart,
därom lämnas vi i allmänhet i ovisshet, såvida man icke själf
drager konklusionerna ur det framlagda materialet. Nu är det
visserligen uppenbart, att -Baelter icke är en så skarpt utpräglad typ
som en Nohrborg eller en Schartau. Men det går dock bestämda
gränslinjer mellan hans predikan och den exclusiva pietismens
och herrnhutismens, liksom den heller aldrig förfaller till den de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
