Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteraturöfversikter, anmälningar och granskningar - Hj. Holmquist, Engelsk högkyrka, lågkyrka, frikyrka (anglikanism, puritanism, kongregationalism) i deras historiska tillkomst. Uppsala 1916. Anm. af D. Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
So litteraturöfversikter
medlemskapet i henne. Vidare förpliktades prästerna att
underskrifva bl. a. de 39 artt., »emedan alla artt. innehölle den rätta tron».
(Puritanerna hade tolkat sin underskrift enligt äldre formulär
såsom gällande endast de artt., som innehölle den rätta tron.) »Det
blef på visst sätt efter dessa begge linjer, som den slutliga
boskillnaden mellan statskyrkan och frikyrkan i England uppgjordes.»
Härmed utstöttes egentligen all puritanism med lagens arm ur
kyrkan. Afsättningar och utvandring i stort antal blef följden. Men
på samma gång utgöra dessa canones positivt det centrala momentet
i kyrkans rekonstruktion under Jakob I och bilda en epok i engelska
kyrkans historia. De utgjorde den första kompletta och systematiska
kodifieringen af engelsk kyrklig praxis efter reformationen, och de
upphöjde denna till en grundlag för kyrkan, som i hufvudsak följts
under tre århundraden. -— Att den engelska kyrkans egentliga
utgestaltning sker i och med denna rekonstruktion under Jakob I
är Holmquist den förste, som påvisat. — Hand i hand med den nya
förordningen gick ett höjande af prästernas bildning, deras ekonomi,
biskoparnas och de kyrkliga domstolarnas makt o. s. v., det senare
dock under kompromiss med parlamentets fordringar.
Från Bancroft’s tid datera sig de båda riktningar, som senare
kallats högkyrklig och lågkyrklig. Högkyrkoriktningens skapare
är L. Andrewes, som i polemik mot Bellarmin framställde den
anglikanska kyrkan såsom den enda sanna katolska, som stödde
sig på Skriften och historien och som bevarade kyrkofädernas
lära, men afvisade nyare påfund från Rom. Denna vädjan till
historien såsom bekräftande anglikanismens rätt har sedan blifvit
normativ för den engelska högkyrkan. ■—• I gudstjänsten sökte
Andrewes inlägga så mycken prakt som möjligt med ljus, rökelse,
mässdräkter, knäfall o. s. v. Åt biktinstitutet gaf han lif och
innehåll. Genom W. Laud lyckades det att bringa högkyrkan ännu
närmare katolicismen. Han afskydde kalvinismen och satte som
mål att krossa ali nonkonformism. Kult och kyrkoförfattning
blefvo genom honom definitivt hjärtpunkten i engelskt kyrkolif.
På konformitet härutinnan hvilade den andliga enheten; däraf hans
hårdhet mot de kultiskt och författningsmässigt oliktänkande
puritanerna. Dogmatiska frågor intresserade honom däremot föga,
och han medgaf här vidtsräckt religionsfrihet. Faktiskt var det
endast påfveinstitutionen, som skilde honom från Rom.
Högkyrkans normer, hvilka Laud för alla tider fastställt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
