Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - A. Gierow. Bidrag till det svenska militärkyrkoväsendets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA MILTTÄRKYRKO VÄSENDETS HISTORIA 93 O I
tider kommit att ingå under konungens ekonomiska eller
administrativa lagstiftning.
Vid sidan om och delvis sammanflytande med dessa gårds- (
rätter uppträda under Vasakonungarna s. k. hofartiklar eller
hof-ordningar. Gustaf I:s den 5 mars 1544 i Uppsala gifna hofordning
eller gårdsrätt gällde »Hoffsinndere, Hofiunckere, Ryttere, och theres
thiännere––- vdi fodringenn och ällies ther the vdi borgeläge
förskickade blifuua», alltså ej blott kungliga slott och kungsgårdar, utan
äfven s. k. borgläger och inkvarteringar.1 Den var således på en gång
gårdsrätt, hofordning och krigslag. Den upprepas i de delar, som
här angå oss, nästan ordagrant i hofordningen eller gårdsrätten af
den 16 oktober samma år2, som uttryckligen afser »Hoffsinnere,
Hoff-junckere, Skyttere, Fougder och deres Tiänare, Theslikest ibland th em
som wår Gårdh dagelige efterföllie, hvad heller dhe ähre Småswenner,
Drabanter, Knechter, Bådzmähn eller andre». Då dessa
gårds-och hofartiklar blifva i ganska väsentlig mån normgifvande för
den militär kyrkliga lagstiftningen före Gustaf II Adolf, återgifvas
nedan de hithörande paragraferna ur det förstnämnda aktstycket.
. »Försth och främpst schall Wår fodermarsch, medt alle Wåre
Hoffsinnere, Hofiunckere, Skyttere och theres thiännere,
Sanmia-lhunda Wåre fouugter och Befalningzmhänn påå Slott och gårder,
och alle anndre Wåre thiennere, fruchta Gwd och hafuua honum och
hanns hälga bwd för ögonenn, och altidh gärnna höra hanns hälga
ordh, Synnerligen om Sönndager och anndra bequemmelige tijder
ohm åbret, och altidt skicka och holla sig som christeligett folck
bör at göra.
2. Thär näst szå skole och alle hwar för sig sky ali Gwdz
för-törrnilsze, och synnerli[gen] the swåre Eeder om Gwdz hårda död och
pino, som thy wärr iblanndh hopenn myckitt brukas plager.
Efter alle ähre plictige att lhofuua, ära, och prijsa Gwdz
hälga nampnn, och iche wanhedra thet, så schall och hwar och enn
hafuua ährlig och tucktig handell, Snack och taell medt hwar annann,
ehwar the hälst ähra, och sky stor öfuuerflödighet och Drinncke-
1 Efter en afskrift från senare delen af 1500-talet i den nämnda samlingen
»Gårdsrätter» m. m. i RA och jämförd med två andra afskrifter i samma
samling tryckt i Riksregistraturet för sagda dag: den ena med olika
»kapitels-indelning och smärre ändringar samt det oriktiga året 1564, den andra
tillhörande den nämnda Oxeustiernska samlingen.
2 Se Riksregistr.
Gustaf Vasas
hofordning
ocli gårdsrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
