Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING * I I
för att vi hafva att göra med två olika arbeten, eller med Laurelius
såsom vare sig författare eller utgifvare eller ens mellanhand.
Antagandet af en »Johannes Rudbeckii redaktion» (1627, 1641) och
en »Olaus Laurelii redaktion» (1632—1661; fem upplagor) kan
vara af intresse såsom ett—visserligen obevisadt och obevisligt—•
försök att sammanjämka Joh. Rudbecks och alla andra bibliografers
mening; men utgångspunkten är tydligtvis oriktig, och det är
närmast just de nu kända upplagorna (1632—1661) vi kunna visa
vara affattade af biskop Rudbeckius. Detta skall belysas i det
följande, där vi gå att jämväl beakta dels hvem författaren är,
dels — i viss mån — hvilka förebilder han eventuellt kan hafva haft.
För öfrigt är Laurelius ej den enda i katekesutvecklingarnas historia,
som prisats för en bok, den han icke skrifvit, — äran för en betydande
lärobok har dragit till författaren äran äfven af andras.1
Författaren finna vi hastigt och säkert, när vi jämföra boken
med sådana arbeten och tal, hvilka tidigare och ovedersägligen
af-fattats af Rudbeckius. Hans högtidstal och predikningar, i synnerhet
de senare, hafva, såsom väntat var, uttalanden i samma riktning
som den katekesutveckling, hvilken han lät utkomma från sitt
tryckeri gång på gång, vare sig han nu själf var dess författare eller ej.
Hänvisningar och aftryck här nedan skola ådagalägga äfven en viss
likhet i formen. Man kan finna än flera sakliga öfverensstämmelser,
men svårligen torde de muntliga utläggningarna med sin bredd
och med hänsyn tagen till tidens allmänna efterlikningsmaner dock
kunna otvetydigt ådagalägga, att Rudbeckius författat den lilla
frågeboken. Först i ett med denna i betydande mån likartadt arbete
af Rudbeckius och Palma, d. v. s. i dogmatiken för ryska präster
(»Vår kristliga tro ») finna vi så påtagliga likheter, att hvarje tvekan
om hvem katekesutvecklingens auktor är måste fly.2
1 Ej Rosinus men Gernhard har affattat Fragestücke auf die Festtage;
REU a.a. 1:2:1,3.189. Jfr Pommerns Agenda 1568 och Sachsen-Weimars KO 1619.
2 Lättare är det att påvisa likheterna mellan predikningarna och Vår
kristliga tro, hvilken senare bok ju är mera omfattande än Enfaldiga frågor.
Så t. ex. är likheten tydlig, delvis ordagrann i predikan å andra dag pingst
1614 (del I.-II) och den samma år affattade dogmatiken för ryska präster
(bl. a. i frågan om syndfullheten; jfr här senare). »Vår tro» upptager i slutet
såsom datum 24/s 1614 (Narva); företalet är dagtecknadt 2/ii6i6 i Stockholm.
Den kända (svenska) upplagan trycktes i Västerås 1640. Om Rudbeckii
och Palmas religionssamtal med prästerna i Ivanogorod jfr Hallenberg
Historia IV, s. 848, westén Hofclericiet I, s. 348. Jfr Botvidis disputation
1620 »om moskoviterna äro kristna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
