Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Johannes Rudbeckii katekesutveckling och dess samband med tidigare andakts- och läroböcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANNES RUDBECKII KATEKESUTVECKLING
* I I
Förbigående alla de särskilda tros-punkterna (liksom han förut
å första hufvudstycket skyndat förbi läran om skapelsen, försynen,
synden etc., hvilket många konfirmand- o. a. katekeser eljest
gärna utlade), skyndar så Rudbeckius till »bönen». Efter
flera inledningsstycken, som äro ganska lika Herclcos, afstår han
dock äfven här från flera af de uppdelningar, som t. ex. Hercko
haft, men han får dock — äfven här — in de viktigaste sanningarna,
anförda än här, än, någon gång, i annat sammanhang. Däremot
hade nästan hvarje Herckos synpunkt influtit i »Vår kristliga tro».1
[Enfaldiga frågor.]
Hurn lära vi av tron känna Gud? Först lära vi av tron känna Gud
till hans varelse, nämligen, att han är en enig Gud och dock trefaldig uti
personerna, nämligen Fadern, Sonen och den Helige ande, som vi uti tron bekänna
. . . Sedan lära vi ock av tron veta Guds välgärningar emot oss, nämligen
att Gud Fader haver oss skapat, Guds son är för vår skull bliven människa
och haver lidit döden för oss. Den Helige ande haver oss helgat och förlåtit
alla synder igenom ordet och de högvärdiga sakramenten.
1 [Hercko 1554.]
.... Wer hat vns geleret, also zu beten? Christus selbst, Matth,
am 6. Luce 11.
Was heist beten? Beten heist etwas von Gott im glauben bitten vnd für
empfangene wolthat dancken.
Wieuil stücke gehören zu einem Christlichen Gebet, auff das es recht
geschehe? Fünff stücke.
Weichs ist das erste? Gottes erkendtnis, das wir erstlich Gott erkennen,
den wir anruffen, Vnd auch den Mitler, durch den wir Gott anruffen.
Wer ist der Gott, den wir anruffen? Gott [den treenige; definition ganska
lika den nyss anförda ur Enfaldiga frågor].
Wer ist der Mitler? Der einige Mitler ist Jhesus Christus, Vilser Herre,
durch welchen alleine vns Gott der Vater versprochen hat, das er vns erhören
wil . . . Johan, am 16. spricht Christus selbst: Warlich, warlich, ich sage
euch: Was jhr den Vater bitten . . . euch geben etc.
Weichs ist das ander? Das gebot, Denn Gott hat geboten, wir sollen beten.
Bittet, spricht er, so werdet jr empfahen . . . auffgethan. Item: ruff
mich an in der zeit der not . . . preisen.
Weichs ist das dritte? Die verheissung Gottes . . . [Joh. 16:23;
Es. 65:24.]
Weichs ist das vierdte? Der glaube. Gott will auch, das wir seinen
verheissungen fest glauben sollen, die er vns inn Christo gethan hat, vnd
nicht zweiffein, denn er wil vns nicht betriegeu.
Weichs ist das fünffte? Die not vnd anligen. Wir müssen vnd sollen
in vnserm Gebet die not ernstlich Gott fürtragen vnd anhalten am Gebet
vnnd nicht vergebliche wort . . . füren ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
