Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 4. Menige prästerskapets allmänna förpliktelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
nämligen mera efter gärningar än efter ord. Och ej blott
prästen utan äfven hans närmastes hela lif skulle vara en predikan.1
Bland den direkta viljefostrans medel aktade ifrågavarande epok
nämligen föredömet särdeles högt. Och om möjligt ännu mindre
gillade bibeln och kyrkans ledning enbär söndagsfromhet och
enbart ordvetande hos prästerna än bland allmänheten.
Petrus Jonæ Wex. hade redan före 1605 framhållit å sina
vi-sitationsresor, att en lärare skall vara de trogna ett föredöme
i ord, i umgänge, i kärlek, i andan, i tron, i kyskhet. Hvarje lärare
borde kunna säga med Paulus: Följen 111ig såsom jag Kristus!2
En annan af Rudbeckii vänner, ÄB 01. Martini, hade förmanat
sitt prästerskap (1607) att »så med bön och åkallan, lämpa,
umgänge och lefverne i ett godt betänkande ställa sig, att
församlingen må hafva ett rätt exempel och efterdöme sig lämpa och
laga därefter kristeligen och gudeligen». Så betonade äfven
Paulinus t. ex. vid junisynoden 1622, att prästen borde genom ett
1 KO, s. 22, 31, 139, 140; KO-förslaget, s. 362 o. f., 373, 525, 526. Jfr
Cleri Comitialis’ cirkulär 1604, 1611: Wallquist, II, s. 165 o. f. Om
prästerliga »villhjärnor»: Isak Rothovii bref till Ax. Oxenstierna, Lagus, s. 59.
— It. ex. tumulten i kyrkorna om bänkplatserna spelade prästfruarna ej
sällan en framträdande roll; somliga »ledo skvallerkäringar, som de gifva
mat ocli annat»; andra rådfrågade löfjerskor etc. SDP 1630 7/7; VDP passim.
—■ Husandakt ocli hemundervisning anbefalldes ju i bibeln, i KO och vid
visitationen^; prästfamiljerna skulle härutinnan som i allt annat föregå
med godt exempel. I ett flertal stift — bland annat i Rudbeckii
barndomsstift — hade allvarligt påbjudits hemandakt i prästgårdarna; Paulinus
be-ifrar försummelser därutinnan. Flera af Rudbeckii ämbetsbröder
angifvas-varit särskildt angelägna att förrätta böner, läsning och kristendomsförliör
i sina egna familjer, liksom de äfven voro flitiga i andakt i enrum. Om
Petrus Jonæ Wex. husaudakt och katekesförhör i hemmet, jfr Krokii
lik-pred. öfver honom, s. D4 v:o, E v:o. Västeråslektorn ocli Salakyrkoherdeii
GüTHR^i dotter kunde Psaltaren utantill. Vid lmsandakten och
hemundervisningen i Rudbeckii biskopsgård hade denne tydligen en utmärkt
hjälp af sin andra maka. Om henne intygas nämligen, dels att hon hvarje
dag höll morgon- och aftonböner »uti liela sitt lius’ närvaro med största
andäktighet och gudlighet», dels att »så som hon själf Guds ord älskat hafver,
så hafver hon ock sina barn och husfolk flitigt därtill hållit», dels att hon
sex gånger (»på [den] sjunde») genomläst hela bibeln samt kunde dess
historiska framställning och de förnämsta bibelspråken (de senare t. o. 111. »utantill
på fingren») både till ordalydelse och lokalitet. Likpredikan öfver henne,
s. D, C4, v:o. SDP 1627 1/3; Strängnäs’ stifts konstitutioner: N 1910, n:o
3, 4; Wallquist, II, s. 49 o. f. Junisynoden i Strängnäs 1618, § XII: 4.
Uppsalasynoden 1639 14/6.
2 Cursus vis., s. 216. 1 Kor. 11: 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
