Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.N KYRKLIGA FOLKUPPFOSTRAN I JOH. RUDBECKII STIFT I c; 7
I ordalag, som påminna om de t. ex. i Tyskland och Norge1
hörda undanflykterna, att det som hade »uppkommit uti papisteriet,
måtte väl nu vara afskaffat», framhåller Rudbeckius följande
i en predikan: »Nu sedan vi hafva bekommit Guds rena och klara
ord . . . hafva vi icke allenast tagit mesta delen igen [af det man
rundeligen gifvit under påfvemörkrets tid till kyrkans och skolans
lärares nödtorfter], utan där[ut]öfver så högt besvära [= betunga]
de personer, som uti Guds ord arbeta skola, att många för fattigdoms
skull nappast [= knappast] hafva kläderna på kroppen oborgade,
och mången måste låta stå sitt ämbete tillbaka och med sina händers
arbete söka sin näring.» Denna predikan håller han både i Narva
och Västerås, och vid dess tryckning tillägnar han den bela sitt stift.2
Redan i sin första predikan i Västerås, efter det stiftet valt
honom till sin chef, dristar han sig ju framlägga samma program
och kraf inför denna sin menighet: ej blott kyrko- och skolhus
skulle hållas vid makt, utan präster, lärare och elever måste äfven
»nödtorfteligen vara uppehållna att de icke för fattigdoms skull
må nödgas drifva något annat medel till att föda sig». Därigenom
»breda vi våra kläder på vägen för Kristus, att han må komma
till oss. »3 Denna textutläggning gifver han sedan i sin stiftsstad
ännu en gång (1625). Och vid afskedet från hofpredikantsämbetet
framhöll han inför konungen, att undersåtarna icke kunde genom
bättre medel hållas till Guds lag än »genom lärande och predikande ».
»Där läroämbetet blifver förtryckt . . . blifver Guds lag föraktad;
man förminskar deras underhåll och inkomst.» Beatum regis sc., s. 14.
Jfr skrifvelse från Grvtnäs (RA) 1644 23/9 till drottningen om
löneförbättring: »på det vår lärare måtte få sköta sin bok och icke själf med sina barn
gripa till yxan och plogen, såsom skedt är uti vår förra s[alig] kyrkoherdes
tid». — Så hade jämväl i afseende å Tyskland klagats i den postilla af
Wagner (ii, s. 11—12), som Rudbeckius lät öfversätta och trycka i Västerås:
»Jurister och medicis, som allenast tjäna kroppen och det timeliga goda,
försörjer man med ymnig lön och uppehälle. Men Guds ords tjänare, som
förnämligast tjäna själen och förhjälpa människan till himmelriket, [-[be]-spisar-] {+[be]-
spisar+} man sparsamligen.» I likpredikan öfver Rudbeckius själf yttrar
le-næus (s. D2, v:o), att »ännu nog många» präster »med stort arbete och
åkerbruk, fiske och annan tung näring måste söka sitt uppehälle . . . och med
tiggeri gå omkring hos åhörarna till att söka sin föda». Med tiggeri torde
närmast åsyftas sockengång och tiondeuppbörd.
1 heffermem,, s. 92 (närmast rörande klockarens underhåll).
2 Boot . . . Predikan (öfver Dan. 9), s. C3. Matt. 10: 10; 1 Tim. 5:18.
3 Jfr här afd. Panbiblicism ocli Predikoämbetet. Pred. å 1 sönd. i Adv.
1618, s. C4.
13 — 18103. Kyrkohist. Årsskrift 1919.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
