Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsatser och undersökningar - B. Rud. Hall. Den kyrkliga folkuppfostran i Joh. Rudbeckii stift - Allmänna delen - III. Sekundära fostrings- och undervisningsorgan inom kyrkan eller under dess inspektion - 5. Prästernas arbetsvillkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
B. PUD. H4I.r,
därpå följa ogudaktighet, lands och rikes förstöring.»1 Då han i
sina kyrkostadgar hänvisar2 till själfve kung Göstas skyddande och
bestraffande mandat af 1538 (som ock aftryckts i KO-förslaget)
betecknar han det såsom »ett okristligt stycke, med hvilket nu
många låta sig finna, i det de rappa ifrån prästeborden de ägor,
som deras fromma föräldrar därtill gifvit eller ock eljest af ålder
därtill legat hafva. Ty så mycket som dem står tillgörande,
förlägga de den kristeliga religionen och införa hedendomen igen.»
Och då han står till svars inför regeringen för privilegieboken,
motiverar han dess utgifvande bland annat — talande nog — därmed,
att om hedningar och påfliga »haft goda privilegier, huru mycket
mera är billigt vi dem hafva, som hafva Guds ord rent och klart ».:i
Inom Västerås’ stift hade äfven hans närmaste föregångare
sökt bekämpa sådana tendenser till undergräfvande af religiositet
och kultur. Så t. ex. satt den då nära 70-årige biskopen en morgon
redan vid 5-tiden och affattade en bestraffande skrifvelse till en
prästman, som låtit en församlingsmedlem »rappa åt sig» ett stycke
af prästbolet.1 Och jämte kapitulares ingifver han år 1617 till
Gustaf II Adolf och Oxenstierna olika böneskrifter om stadfästelse
och förbättring af hertig Karls »försäkran» (1595) och andra
ned-ärfda lönevillkor. Oordning och olägenhet följde däraf,
framhåller han, att kapitlets medlemmar och lärare hvarje år ombyttes;
»för nöd och fattigdoms skull ) måste de »begifva sig ut på bygden . . .
då man dem bäst behöfde.» En ingående »Collation» öfver
underhållet uti konungarna Johans, Karls och Gustaf Adolfs tid
medföljde skrifvelsen till rikskanslären. Och skildringen till konungen
af »Domkyrkans fel och afsaknad» inledes med att ingen domkyrka
och inga kapitulares i hela landet funnes så eländiga och utblottade
som de i Västerås, enär dem afhändts största delen af sitt uppehälle,
»hvilket mestadels skall vara E. K. M:t oveterligen skedt.» Ändå
hjälpte hvarken lönehistorik eller böner förrän Rudbeckius blef
stiftets chef.6 Sommaren 1619 dateras ett kungl, underhållsbref
1 Origiiialeditionen, s. C4; Beatum regis se., s. 477.
2 A. a., kap. X. Enligt anteckning i K 63 torde origiualeditioner af
kyrkostadgarna hafva (i likhet med KO-förslaget) intagit mandatet in
extenso.
3 RUF VI, s. 301.
1 Munckteli,, III, s. 298. Prästerna kunde ock aktivt skada holen
(a. a., I, s. 220). Regeringens ståndpunkt: N 1898 n:o 3S4; 1909 n:o 68.
6 I underhållsbref vet säges, att det utfärdats »efter Vi nådigst hafva
efterlåtit oss älskelige, höglärde doktor Johannes Rudbeckius till biskop».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
