Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meddelanden och aktstycken - Gottfrid Carlsson. Anteckningar om ett par svenska helgon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34°
meddelanden och aktstycken.
det angränsande Suderby under det gemensamma namnet
Sö-derby-Karl.1 Sockenkyrkan, som fanns kvar ännu 1641 men
nu är en ruin, kallades Karlungskirkia, nämnd första gången
I2872, och även socknen som sådan benämndes ofta på samma
sätt (så t. ex. 1339: »parochia karlungx kirkia» och 1463: »sancte
Karlwngskirkia sokn»).3
Ehuru namnet sancte Karlungskirkia icke veterligen
förekommer före 1463, torde man nog kunna utgå ifrån, att den
åt en viss Karlung ägnade kulten existerat redan då
Karlungskirkia första gången nämnes och att kyrkan då åtminstone
ansågs ha fått sitt namn efter ifrågavarande helgon. Det skulle
i så fall vara en analogi till det efter sankt Botvid uppkallade
Botvidakirkia (nu Botkyrka), belagdt första gången 1283.4 Att
Karlungskulten i hvarje fall är mycket gammal, synes framgå
af en snidad ekkista, som ända till 1641 inneslöt helgonets ben
och af hvilken Jonas Haquini Rhezelius vid ett besök i
Karlskyrka (den dåtida benämningen på Karlungskirkia) år 1635
gjorde en ännu bevarad afteckning.5 Denna teckning ger en
god föreställning om kistans utseende och gör det möjligt att
bestämma dennas ungefärliga ålder. Enligt hvad docenten
Henrik Cornell godhetsfullt meddelat mig, torde den kunna dateras
till senare hälften af 1200-talet eller början af 1300-talet,
snarare det förra.
Allt tyder emellertid på att sankte Karlung under större
delen af medeltiden spelat en ganska undanskymd roll. I annat
fall borde väl något spår af för hans skull till Karlungskirkia
gjorda donationer ha blifvit bevaradt. Så är veterligen ej
förhållandet. Från år 1502 föreligga emellertid två olika notiser
om »sankte Karlung i Roden», hvilka utvisa, att inom landets
dåtida stormansätter vallfärder företogos till den heliges
lägerstad och löften till honom aflades för vinnande af bot under
påkommen sjukdom.
Midt under det sedan 1501 års revolution pågående kriget
mot Danmark blef dåvarande riksmarsken Svante Nilsson på
1 Styffe, Skandinavien under unionstiden, 3. uppl., s. 375.
2 Dipl.* Suec., II, n:r 949.
3 Dipl. Suec., IV, n:r 3457; pergamentsbref 27 dec. 1463, RA.
4 Dipl. Suec., I, n:r 759 (jfr II, n:r 1222).
5 J. H. Rhezelii Monumenta Uplandica, utg. af C. M. Stenbock och
Oskar Lundberg, s. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
