Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - III. Anmälningar och granskningar - K. B. Westman, Två missionshistoriska översiktsarbeten: Julius Richter, Evangelische Missionskunde, Leipzig 1920, och Heinrich Frick, Die evangelische Mission: Ursprung, Geschichte, Ziel, Bonn und Leipzig 1922
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 4 anmälningar och granskningar
ovisshet om hans bevekelsegrunder icke ville döpa honom (s. 38g).
De kristna högskolorna (colleges) i Kina äro icke 33 (s. 394), utan endast
16; misstaget beror antagligen på den engelska vanan att — emot det
övervägande språkbruket i Kina — använda termen »college» även
0111 skolor, som icke nå upp till högskolegrad. Revolutionen i Kina
inträffade 1911—12, icke 1910 (s. 395). Den japanska »restaurationen»
1868 är tecknad efter den i Västern ganska vanliga, men oriktiga
föreställningen, som icke tager hänsyn till välvningens djupa inonijapanska
förutsättningar och ger den unge mikadon Mutsuhito en avgörande
roll, i stället för att han i verkligheten blott var en skylt för
oppositionspartiet mot shogunatet (s. 401).
Ett oavvisligt önskemål för den missionshistoriska forskningen
är, att det måtte bli en klart erkänd och även i praktiken omsatt
grundsats, att under ämnet drages in kristendomens hela utbredningshistoria
från början och intill denna dag. Richter menar principiellt, att detta
från evangelisk synpunkt icke är nödvändigt, då de tidigare
missions-pericderna redan äro organiskt inordnade i kyrkohistorien. Han tar
sålunda endast hänsyn till urkristendomen, vilket sker under rubriken
»biblisk grundläggning», och börjar sedan med reformationen, hållande
sig till en enda linje, den evangeliska missionens, med endast mycket
korta sidoblickar på den nutida katolska missionen. På samma sätt
gör även Warneck, och detta är överhuvudtaget det vanliga i
protestantisk missionshistoria.
Men mot denna begränsning av ämnet kunna många skäl göras
gällande. Naturligtvis finns det mycket stora olikheter mellan
evangelisk och katolsk mission både med hänsyn till metoder och mål,
och de gå vanligen var sin väg alldeles vid sidan om varandra, när de
icke — vilket väl nu är mindre vanligt än förr — direkt stöta samman.
Men historiskt sett ha de dock, 0111 än mera indirekt, påverkat varandra
ganska mycket. Vilken betydelse den katolska missionens exempel
hade vid det evangeliska missionsintressets uppkomst, dels i början av
1600-talet i Holland, dels ett århundrade senare i Tyskland (Leibniz),
är ju välbekant. Och man behöver endast taga i sin hand ett modärnt
katolskt arbete sådant som Sclimidlins »Missions- und
Kulturverhältnisse im fernen Osten» för att genast se, hur starkt den nutida
katolska missionen påverkas av vad protestantismen gör. Ett exempel!
Den evangeliska missionen är i Kina långt före den katolska i
skolverksamhet, alltså måste vi, säger Schmidlin, göra kraftiga
ansträngningar för att söka hinna upp den. Vilket betyder, att den
evangeliska missionens standard i bildningshänseende tjänar som mönster
och eggelse för den katolska.
Vidare är det på många fält omöjligt att teckna kristendomens
historia utan att taga den äldre katolska missionen med. Richter gör
det själv, t. ex. med hänsyn till Indien och Kina. De problem, med
vilka den gamla jesuitmissionen i Kina hade att arbeta, äro till en del
desamma ännu idag. Många lärdomar kunna hämtas av dess sätt att
behandla dem — ofta givetvis negativa, men därför icke betydelselösa.
Och slutligen: missionshistorien har ju till föremål kristendomens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
