Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - N. J. Söderberg, Uppsala Domkyrkas restaurering 1885—1893 - I. Restaureringsförslag - 2. Överintendentsämbetets opposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 n. j. Söderberg: uppsai.a domkyrkas restaurering
men fann svårigheterna för stora för den korta tid, jag kunde egna
åt frågan, och ändrade därför planen så till vida, att jag istället
för att göra en bild af 1500-talets kyrka, gjorde en bild
sammansatt af alla medeltidsresterna och sådane tillsattser, som verkligen
kunde på stilrigtigt och följdrigtigt sätt ersätta det bristande. Det
är den bilden jag tager mig friheten härmed öfverlemna, men
under det bestämda förklarande, att den icke framlägges som något
slags project, utan blott som en arkitektonisk studie, afsedd endast
för att än tydligare åskådliggöra Domkyrkans konsthistoriska
ställning. Min studie grundar sig på följande iakttagelser och deraf
föranledda slutledningar.
Samtliga fönstren hafva haft poster och sirverk af sten; de
böra således fortfarande hafva det. Alla från medeltiden i behåll
varande lister, fönsterfall, afsattsbetäckningar m. m. äro likaledes
af sten och således böra alla listverk fortfarande vara af detta slags
material. Som vi hafva sett gör sig en motsatt åsigt gällande i
proj: III, trötts dess fotande på ’Domkyrkans arkitektoniska karaktär
och ursprungliga konstruktion’. Då allt från medeltidens olika
skeden skall bibehållas, bör också allt, så långt det kan spåras, få
vara oförändradt så som dessa olika skeden lemnade det och så
som det ännu i behåll förefinnes. Ett återställande gäller här
följaktligen mindre monumentet i sin enhet och helhet än ett
återställande af hvar och en af dess olika delar, hvarvid det gamla
qvarstående måste i och för sig studeras, för att, utan inverkan af
andra delar af annan karaktär, fritt och sjelfständigt fullständigas
och afslutas, så’ som det i och för sig ensamt kräfver. Att icke
så tillgått vid utarbetandet af proj: III är förut påpekadt, och dock
afser detta projekt ett ’återställande’ af allt från medeltiden, med
mursiraterna i den vestra gafveln och tornen till utgångspunkt.
Betrakta vi nu något närmare dessa sirater, så finna vi, att
de tillhöra tre olika skeden. De galleriartade nicherna öfver vestra
rosetten, likasom de motsvarande öfver den norra, äro de äldsta
och ega i form och anordning ännu något af den bättre tiden,
men kunna icke gerna vara äldre än från slutet af 1300-talet, om
de ens äro så gamla. Dernäst komma tornnicherna med tillhörande
sirater. Såväl på grund af lansettformen hos bågarne, som på det
slags utsirningsbegär, som här gjort sig gällande, kan man spåra
medlet och sednare delen af 1400-talet hos oss här i norden.
Vestra gafvelfältet med sina rundbågiga nicher och sin urverks
nich i midteln, tillhör första hälften af 1500-talet. Detta gafvelfält
har i proj: III blifvit ändradt på så sätt, att nicherna gjorts
mycket högre och fått spetsbågiga afslutningar istället för de
ursprungliga, att den gamla urverksnichen fått en inre kant i likhet med
sidonicherna, samt att gluggen för slagklockan blifvit borttagen och
ersatt med ett smalt spetsbågsfönster. Tvenne små runda nicher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
