- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjugufemte årgången, 1925 /
139

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Maria Cronquist, Teologfrekvensen i Sverige efter 1830 - I. Uppgiften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teologfrekvensen i Sverige efter 1830.

Av

Teol. kand. Maria Cronquist.

I. Uppgiften.

Att giva en någorlunda allsidig belysning av ovanstående
ämne skulle betyda att från en viss synpunkt sett skriva ett
århundrade av svensk kyrkohistoria, och hänsyn borde då
tagas till religiösa, allmänt kulturella och ekonomiska faktorer
i detalj. Omöjligheten att fullt utnyttja det oerhört rikhaltiga
material, statistiskt och historiskt, som står till buds —
rikhaltigare och svårare att överblicka, ju närmre vår egen tid vi
komma — ligger emellertid i öppen dag. Jag har därför sett
mig nödsakad att begränsa uppgiften efter nedanstående
riktlinjer.

Den första och viktigaste uppgiften har jag ansett vara att
genom statistiskt material ge en åskådlig bild av de teologiska
studiernas fortlöpande fluktuationer, alltså att konstatera dessa,
samt redogöra för de viktigaste förändringar i de teologiska
studierna, som åstadkommits genom lagstiftning. De för
prästvigning obligatoriska och av den orsaken mest frekventerade
teologiska studierna, till dimissions- resp. teol. kand. examen
(efter 1903), hava av helt naturliga skäl företrädesvis behandlats
i denna undersökning. I andra hand har en tolkning av dessa
fluktuationer försökts. Ett fastställande av orsak och verkan är
ju alltid synnerligen vanskligt utan en noggrann
detaljundersökning. Man kan emellertid i stora drag konstatera ett
efter-vartannat, som glider in mot orsaksbegreppet, och man kan för
övrigt dra fram några karaktäristiska aktstycken och yttranden,
som belägga åsikternas fluktuationer. Klart är, att urvalet av
materialet till den historiska bakgrunden måste bli ojämnt. Blott
i en del fall har jag kunnat gå till de källor, som ligga händel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:07:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1925/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free