Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Edv. Leufvén, Katekesen av år 1810 - 2. Det kateketiska läget vid sekelskiftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KATEKESEN AV I 8 IO
33
kes var den officiellt erkända, antalet andra katekeser, dels
original, dels översättningar uppgick till över 50-talet. Det
kungliga påbudet av år 1773 sökte skapa en uniformitet, som
dock blev konstgjord, av det skäl att klagomålen mot Svebilius
voro för starka. Hade denna förordning kunnat kompletteras
med något positivt nytt, så som prästerskapet vid flera
tillfällen begärde, hade givetvis den överklagade »konfusionen»
kunnat förbytas i en, åtminstone relativ enhetlighet. Vid ett
så högofficiellt tillfälle som jubelfesten erkände ärkebiskop Uno
v. Troil, att det brast i uniformitet.1 Ett exempel pä, hur man
kunde förena bruket av andra katekeser med den formella
åt-lydnaden av 1773 års förordning ges i Wisby
prästmötesprotokoll den 28 juni 1804, som skriver:
»Svebilii förklaring öfver Luthers kateches,som enligt
Författningarne ännu måste bibehållas, bör vid denna undervisning
följas. Men då i denna förklaring frågor förekomma, som, i
anseende til deras innehåll och vidlöftighet, äro dels mindre
nödige, dels mindre tjenlige; böra dessa vid läsningen utslutas,
och Scholmästaren af Pastor få anvisning på en tjenligare
Lärobok eller Cateches, at deraf hemta vissa frågor, som saknas i
Svebilii, samt derjemte, så vida möjligt är, sättas i stånd, at
förklara det, som i Svebilii Förklaring behöfves.»
Man »bör» således följa Svebilius, men man »bör» med
ledning av en tjänligare lärobok (varmed i detta sammanhang
givetvis åsyftas Möllers) utesluta vissa frågor och insätta andra.
En dylik laglydnad får väl betraktas vara av mera formell art.2
Att emellertid söka stricte genomdriva 1773 års förordning var
ogörligt redan på den grund, att statsmakten var genomträngd
av upplysningstidens idéer och alldeles icke hade det intresse
för dessa ting, som den haft t. ex. 100 år tidigare.
1 Handlingar etc., sid. 89.
s Samma naivt konstlade förklaring ger Möller i företalet till »Försök
til en mindre Läro-Bok», där han, efter att ha talat om sina egna läroböcker,
skriver: »warandes dock detta alt så tilförståendes, at bruket af framledne
Archi-Biskopens Doct. Svebilii Förklaring öfwer Doct. Lutheri mindre
Cateches, som i följe af Kongl. Brefwet af den 15 Sept. 1773, wid den
Cate-chetiska underwisnigen i Församlingarne tils widare må nyttjas, icke derföre
försunnias. Men då anförda ord ’tils widare’ ofelbart synas gifwa tilkänna,
at samma Svebilii Förklaring framdeles kunnat afläggas, och någon annan
tjenligare författas och antagas, hafwa de, jemte annat, warit mig en
up-muntran. at til samma stora ändamål söka något bidraga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
