Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hj. Psilander, Den Lindblomska revisionen av Luthers lilla katekes - II. Den Lindblomska katekesen - 4. Lindbloms jämkningsförslag - 5. Förhållandet mellan Lindbloms och Hedréns katekestext
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDBLOMSKA REVISIONEN AV LUTHERS LILLA KATEKES I I I
Där Lindbloms text överensstämmer med konkordieboken och
avviker från Sauermanns översättning, är den utan vidare lika med
den Hedrénska katekesens, som överallt, där den ej konstruerats
alldeles fritt, har den förras latinska text såsom enda och
omedelbart mönster: förmana och tillhålla är ordagrant likalydande
hos Hedrén; och tron som detta Guds med vattnet
förenade ord omfattar och därpå förtröstar är, ehuru ej
ordagrant överensstämmande, ingenting annat än Hedréns och
tron, som med förtröstan antager det med vattnet
förenade ordet.
5. Förhållandet mellan Lindbloms och Hedrens katekestext.
Förhållandet mellan Lindbloms ändringsförslag och Hedréns
katekestext påkallar en särskild uppmärksamhet. Den ofta verbala
överensstämmelsen möter i själva verket på flere ställen och kan
ej bero på ett tillfälligt sammanträffande. Den slående
parafrase-rande parallellen: att vi då icke låta oss övervinnas etc.
har redan i det föregående påpekats. Den Lindblomska textens
utan vatten avskilt genom Guds förordnande och
helgat genom Guds ord i stället för katekestraditionens och
Luthers utan är vatten författat i Guds bud och
förbundet med Guds ord har en påfallande likhet med Hedréns
utan vatten antaget på Guds befallning och helgat
genom hans ord. Såvisst som han (uppstånden är) i andra
artikelns förklaring i stället för Sveb. såsom han är likaledes en
ordagrann överensstämmelse mellan Lindblom och Hedrén, som
knappast kan bero på en slump.
Gäller det nu att avgöra, huru dessa i ögonen fallande likheter
mellan Lindbloms och Hedréns text äro att förklara, d. v. s. att
besvara frågan om prioriteten till dessa identiska eller nästan
identiska ändringar i den Svebiliska texten, så kan svaret knappast
bli mer än ett. Själva det faktum, att Lindblom i allmänhet
följer och åberopar en latinsk text, som visat sig vara en annan än
konkordiebokens, men i strid med sina egna citat eller tacite har
en översättning, som i stället ansluter sig till konkordieboken just
i sådana fall, där hans uttryck äro desamma som hos Hedrén, är
otvivelaktigt nog för att fälla utslaget till den senares förmån,
även om inga andra omständigheter kunde påvisas för att bestyrka
riktigheten av denna slutsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
