Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl Allan Moberg, Orientaliska inflytelser på utbredningen av det latinska rimofficiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5°
CARL ALLAN MOBERG
räknas som rimofficiets fulländare, franciscanermunken Julian av
Speier († c:a 1250), stått under starkt konstnärligt inflytande
från Adam av St. Viktor. Blomstringstiden för officiediktningen
kan alltså med goda skäl sättas till tiden omkring 1150—1350;
förfallet börjar med digerdöden, som berövar Paris-universitetet
rangen av att vara världens främsta och skapar dyrtid och nöd
i alla länder. Med motreformationen är rimofficiets öde beseglat:
dess utdrivande ur den liturgiska ramen sker lika grundligt som
beträffande tropen; endast vaga spår av detsamma påträffas i
de nu gällande Trinitatis- och Corpus-Christiofficierna.
Måhända äro de stundom som ren prosa, stundom metriskt
avfattade responsorieversiklarna i senare tiders alltigenom
rytmiskt avfattade rimofficier att betrakta som reminiscenser av det
utvecklingsstadium, då endast vissa delar av officietexten
versifierades. Det är naturligt, att man hade en viss skygghet för
att skriva om även dem på vers. Dylika prosaversiklar uppvisa
så sena officier som t. ex. Nils Hermanssons Anna-officium
(A. H. 25:21), där t. ex. 1. nokturnens I. responsorium har
versen: Facta est, quasi nauis institoris de longe portans panem
suum. Likaså hans Birgittaofficium Rosa rörans (A. H. 25: 57),
exempelvis i 1. nokturnens 1. responsorium: V. Lux uenit in
mundum, et dilexerunt kommes magis tenebras quam lucern.
Däremot äro versiklarna rimmade i ärkebiskop Israelssons
officium till samma helgon: Birgittae matris inclitae (A. H. 25: 58),
t. ex. i i. nokturnens 1. responsorium:
V. Soluta carnis onere
sponsoque iuncta foedere
partem elegit optimam.
Icke sällan äro versiklarna skrivna i metrisk form, vilken f. ö.
brukar kunna lysa igenom här och var även i övrigt. I Brynolf
Algotssons Helenaofficium äro versiklarna metriska och rimma
på föregående responsoriums två sista versrader1:
In i. nocturno:
i Laetare fidelium
contio deuota,
1 Jfr Blanck i Samlaren 1927, s. 130.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
