Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Handlingar till George Scotts verksamhet i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
under taflans utsago, ty då må stormar, ja orkaner i det endast till
namnet christeliga samhället vara att förvänta. Men mägtig är ock
Sabbathens inverkan på folkets tillstånd i allmänhet. Det var icke
utan skäl det sades i förstone med afseende på denna inrättning:
»Gud välsignade sjunde dagen och helgade honom,» 1 Mos. 2:3;
ty just med denna förklaring sammanbundos tvenne förhållanden allt
in till verldenes ända, och menniskors och samhällens alla försök
att sönderbryta detta föreningsband hafva varit och skola alltid blifva
fruktlösa. Sabbathen är nemligen, då den helgas åt Gud, och i
samma mohn som den helgas åt Gud, en välsignelse för menniskor.
Ty då har den under veckan af oräkneliga jordiska bestyr jagade
medborgaren tillfälle, att något tänka på de andeliga behofven, att
umgås med Guds ord och andra dithörande öfningar; då har den
om sitt husfolks sanna väl bekymrade husfadren tid att något vårda
sig om de honom anförtroddes själar; då har den nitälskande Christi
lärjungen läglighet att något försöka för grannarnes religiösa
förbättring; då upplåtas alla helgedomar, och ifrån mång tusende
munnar utgår det glada budskapet; ja, då kan mera andeligt godt
undfås och meddelas än på någon annan dag i hela veckan, derest
nemligen hela dagen användes på ett med Guds ord och menniskans
behof och bestämmelse förenligt sätt. Men motsatsen har ock sin
riktighet, och vi våga säga, att i samma mohn som ett till namnet
christligt samhälle vanhelgar Herrans dag, skall den förvandlas
snarare till en förbannelse än blifva en välsignelse; mera ondt, mera
för christelig och samhällsordning upplösande ondt öfvas och
fortplantas på den föraktade Sabbathsdagen än på någon annan dag i
hela veckan. Ja, heldre må folket gå till sina arbeten på Sabbathen,
sköta då sina jordiska värf, än taga sig ledigt för att dränka all
allvarlig omtanka om själens välfärd uti allehanda sinnliga, ofta nog,
syndiga njutningar och såkallade förströelser. Mycket vore visst att
säga om de många sätt hvarpå Sabbathsdagen i Sverige vanhelgas;
om Handtverkarens bekymmerslösa fortsättande af sitt yrke på den
dagen, särdeles vissa årstider, då det hör till ordningen att arbeta
och till undantag att icke så göra; om Köpmannens användande af
denna dag till räkenskapers, brefvens utskrifvande, varors
inventerande eller böckers afslutande; om flera för timmeliga föremål
stiftade Sällskapers sed, att heldre låta Herrans dag undanskjutas, än
välja en annan för firandet af sin årliga högtid; men till allt detta
kunde svaras: »dylika missbruk finnas ju till och med i det stränga
England, det puritanska Amerika,» och det gjorde kanske icke
tillfyllest att man genmälde det sanna förhållandet: att när slika
missbruk der tillhöra de sällsporda undantagen och stå till blygd för det
ännu sunda allmänna omdömet, man deremot i Sverige har vant sig
att med fullkomlig liknöjdhet betrakta och omtala sådant. På en
annan väg komma vi likväl till målet. Ty då det är verldsbekant,
att, uti Sverige så väl som i andra dels protestantiska dels papistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
