- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Tjuguåttonde årgången, 1928 /
102

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. VI. De religiösa sällskapens funktioner - 3. Kultbyggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2

ALEXANDER DE ROUBETZ

Frågan om privata kapell i privata hus sysselsatte länge
sovjetregeringen. Först måste man en gång för alla bestämma,
vad som skall förstås med detta begrepp. Ibland var denna
definition lätt att göra, t. ex. ett kapell i ett privat hus, villa,
palats o. d. som endast besökes av ägarens familj, tjänstefolk
och bekanta, är givetvis ett privat kapell. Sådana stängdes
genast efter revolutionen. Sedan följde kapell vid skolor,
sjukhus, ministerier o. d.; dessa likviderades enligt cirkulär av den
22 aug. 1918.1 Alla föremål tillhörande dessa kapell
överlämnades till staten (utom antimensier, som överlämnades åt de
troendes lokala grupper). Folkkommissariatet påskyndade
likvideringen, som skulle avslutas till den 1 sept. 1918.

Kapellen vid sjukhus, fängelser och fattighus blevo även
likviderade och skulle ombildas till salar för
upplysningsverksamhet, i vilka man även fick rättighet att förrätta gudstjänst
vid det provisoriska altaret.

Vidare funnos i städer och på förläggningsplatser s. k.
militära kyrkolokaler — tempel, bönhus, kapell m. fl. Ibland
voro dessa lokaler belägna på själva kasernområdet, i själva
kasernerna och voro då typiska »privata kapell», ibland hade
de form av församlingskyrkor, d. v. s. de vörå särskilda
gudstjänstbyggnader. Frågan om vad man skulle göra med de
sistnämnda överlämnades åt de lokala råden, vilka vid avgörandet
skulle ta i betraktande alla lokala förhållanden, d. v. s.
folkstämningen, templens ålder o. d., och sedan besluta, om
templen skulle överlämnas åt de »troendes grupper», i fall de hade
gjort ansökan därom. Templet kan även överflyttas till annan
plats enligt rådets befallning, eller om det skulle användas till
allmännyttiga ändamål, t. ex. till möten, sammanträden,
biografer, bibliotek, läsestugor o. d.2

I Georgien överlämnades alla militära tempel, enligt dekret
av den 8 jan. 1923, till den kommunistiska ungdomens förbund
för att användas såsom lokaler för upplysningsverksamheten
bland ungdomen i den röda armén.

1 Folkkommissariatets för upplysning cirkulär av 22 aug. 1918
angående avskaffande av skolornas privata kapell och om likvidering av
kultföremålen i dessa kapell. »VciK:s Izvestija» av 22 aug. 1918, N:r 180.

2 Justitiefolkkommissariatets cirkulär av 4 aug. 1919, N:r 935.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:08:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1928/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free