Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Alexander de Roubetz, Sovjet-Rysslands kyrka - Kap. IX. Kyrkan och civilregistraturet - 3. Speciella regler - c. Dödsfall - d. Begravning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 2 O
ALEXANDER DE ROUBETZ
Anmälan om dödsfall göres av den dödes släktingar eller
tjänstefolk, personer som bott tillsammans med den döde eller,
i händelse sådana saknas, av grannar eller av den anstalt
(sjukhus, fattighus, fängelse o. d.), där dödsfallet ägt rum, och vid
likfynd av dem, som har gjort det (§ 33).
I anmälan angivas den dödes för och tillnamn, födelseår,
senaste vistelseort, civilstånd, år, månad och datum för
dödsfallet, dödsorsak samt för- och tillnamn av den person, som gjort
anmälan om dödsfallet (§ 34).
Anmälan bifogas dödsattest, utfärdad av sovjetläkare eller
av de lokala sovjetmyndigheterna (§ 35).
Den 13 juni 1925 utgåvo folkkommissariaten för
inrikesärenden och för hälsovården ett cirkulär1, i vilket för att
klargöra dödsorsak .... kommissariaten föreslogo tillämpning av
följande regler:
2. Dödsattett utfärdas av: a. den läkare, som behandlat
den döde, b. ortens rättsmedicinske expert eller en annan läkare
på dennes rekommendation.
Anm. För den händelse, att dödsfallet orsakats av
självmord eller av olyckshändelse, får registreringen ske endast efter
utlåtande av rättsmedicinsk expert. . .
4. Läkarens dödsattest utlämnas fritt och är befriad från
stämpel- eller andra avgifter.
d. Begravning. Före revolutionen erkände man i
Ryssland endast en form av begravning, nämligen den kyrkliga.
Enligt då gällande lagbestämmelser straffades den, som begravt
ett lik utan ritual, med fängelse intill tre månader.2 Enligt lag
fick prästen ej neka att förrätta begravning.3 Men i fall av
våldsam och hastig död fick prästen ej begrava den döde,
förrän han fått polisintyg och tillåtelse att förrätta begravningen.
Prästen, som begravt ett sådant lik, straffades med 300 rub.
böter eller med fängelse fr. o. m. 3 veckor t. o. m. 3 månader.4
1 Folkommissariatets för inrikesärenden och folkkommissariatets för
hälsovården cirkulär av 13 juni 1925, N:r 328 00301 —128 (Bullet. 1925,
N:r 30).
2 Strafflagen 1909, § 78.
3 Lagsaml. 1905, Vol. XIII, § 718.
’ Strafflag. 1885, § 860 och 1903, § 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
