Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 e. färnström
har denna predikogudstjänst ytterligare liturgiskt utvidgats. Det
heter här: »Och än tå Sacramentet icke kan warda bereedt, må
Presten likwel läsa eller siunga för folkena hwad man ellies j
messone pläghar alt intil predican, nemliga Introitum, Kyrie,
thet man kallar Glorificationes, Collectam, Epistel Graduale och
Euangelium, alt sammans på Svensko. Men strax effter
predican och förmaningen ad preces, sjunger man Litanian medh
sijn Collecta, och sedhan Symbolum och finaliter secundam
Collectam concludendo cum solenni Benedictione.» Här har
således det liturgiska momentet i denna gudstjänst utan
nattvard svällt ut så, att den ger ett fullständigt ritual för
högmässa utan nattvardsgång. Laurentius Petri har emellertid ej
heller ansett denna lösning av svårigheten slutgiltig. Det se vi
av KO. av 1571. Här har denna gudstjänst utan nattvard åter
betänkligt krymt ihop, och 1561 års handskrivna KO. anvisning
upprepas åter. Här vill han åter tydligen med all kraft
framhålla, att gudstjänst med nattvard är den framför allt riktiga.
Och denna får endast i nödfall ersättas med gudstjänst utan
nattvard. Så tillägger han i 1571 års KO. utöver 1561: »Doch
skall ingen taga detta så, likasom uti en kristlig församling
skall vara nyttigt, att mässan på några helgdagar lades neder,
utan av ondo välja är bättre platt intet bereda Herrans nattvard,
än låta bereda den och sedan intet bruka den1.» Han vill tydligen
nu hoppas att genom ständigt förmanande och ett fördelande
av nattvardsgångarna över hela året, så att en del ginge en
söndag och en annan en annan, åstadkomma, att gudstjänst
med nattvardsgång skall bliva det normala. Att denna mässa
så liturgiskt utsmyckades, att den gav ett rikt och högtidligt
intryck, är nu i KO föremål för Laurentius Petri intresse, och
jämför man på denna punkt WKO. med den svenska KO., så
ter sig WKO:s gudstjänstritual rätt så torftigt. Laurentius drar
sig ej ens för att bibehålla åtminstone villkorligt en del bruk,
som vore omöjliga att tänka sig i Würtemberg, där det
reformerta renhetsintresset med avseende på ceremonierna redan från
början starkt beskar den gamla gudstjänstritualen. 1571 har
han tillagt utöver 1561 ett stycke, som visar, att Laurentius
Petri i överenstämmelse med sin principiella ställning till kyrko-
* Jfr till ovanstående Rodhe, Svenskt gudstjänstliv, s. 33 f. och 178 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
