Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emil Färnström, Om källorna till 1571 års kyrkoordning. En jämförelse mellan Svenska KO. 15 7 1 och Würtembergs KO. 1553 - II. Jämförelse mellan WKO. 1553 och KO. 1571 - 7. Om nattvarden och mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om källorna till i 57 i års kyrkoordning
sagt, wo zwen vnder euch eins
worden aufif erden, warumb es ist, das
sie bitten wollen, das soll jnen
wider-faren, von meinem Vatter im himel.
Darumb nachdem der Kirchen
allerlei nott vnd gfahr zu jeder zeit
begegnen, soll das gmein gebett in der
Kirchen mit grossem ernst, geübt
vnd nicht vnderlassen werden.
Es sollen aber die kirchendiener
das volck mit allem fleiss
vnderrich-ten, das das gmein gebett nicht
fruchtbar sei, noch göttlich hilff
erlange, es geschehe dann von den
bussfertigen, die auss erkanntniss
der schwere jrer sünden, von den
selben absteen, bessern jr leben, vnd
rtiffen Gottes namen an, auss
rechtem vertrawen, von wegen vnd in
namen vnsers lieben Herren Jesu
Christi, darmit wir nicht hören
müssen, wie der Herr bei dem Esaia
prediget, wann jr schon euwer hend
aussbreitet, verberge ich doch mein
Augen vor euch, vnd ob jr schon
vil bettet, höre ich euch doch nicht,
danu euwer hend seind vol bluts
etc.
Darumb — —–— — — —
Darumb sollen die kirchendiener das
gmein gebett, also üben vnnd
treiben, das sie darbei das volck zur
buss ermanen vnd jnen wol
einbilden, das keiner künde ein rechter
better sein, er sei denn zuvor ein
Christlicher biisser. Wiewol nun das
gebett, so vnser herr Christus
geleeret hat, das Vater vnser genannt,
an jm selbs ein gmein gebett ist,
soll auch als ein kurtzer begriff vnd
summa, aller andern Christlichen
gebett. in allwegen den vorzug haben.
17 — 28304. Kyrkohist. Årsskrift 1928.
Och thet man alramest betenckia
skal, så haffuer ock wår Herre
Jesus Christus sielffuer satt itt
dråp-ligha stoort nådalöffte til then
al-menneliga bönen och sagdt som S.
Mattheus scriffuar, Ther twå aff
idher komma öffuer eens på iordenne,
hwadh ting thet helst kan wara som
the bidia om, tå skal thet them
we-dherfaras aff minom Fader som ärj
himmelen. Therföre effter thet then
helga Christeliga Kyrkia altijdh är
margahanda nödh och farligheet
vndergiffuen, skola almenneliga
böner thes fliteligare och allfuarligare
warda brukade ibland alla Christna,
och ingalund warda nederlagda eller
försumade. — Dock skola
Kyrkio-heerdarna ganska troligha vnderwisa
folcket om thessa almenneligha
böner, at the icke kunna wara
frucht-samma, eller förwerffua Guddomlig
hielp, medh mindre the skee aff
boot-feerdiga menniskior, hwilka theras
synder kenna, bekenna och
öffuer-giffua, bättra theras leffuerne, och
åkalla Gudz nampn aff een
rettsin-nig troo til Midlaren Jesum Christum,
Så framt wi icke wilie wenta the
swaren aff Gudhi, som Esaias 0111
talar säyandes, Om j än vtrecker
idhra hender, så bortgömer jagh doch
mijn öghon för idher, och om j än
mykit bidier, så hörer iagh idher
dock intet, ty idra hender äro fulla
med blodh etc.
Therföre skal ock folcket warda
förmanat til bättring, och jw wäl
bereuet j sakenne, at ingen kan wara
en retter bidiare, medh mindre han
först är en godh syndebötare (i 1561
års KO.: syndabättrare i st. f.
synda-bötare\ Nu ändoch then bönen,
som wår Herre Jesus Kristus oss
lärdt haffuer, then man kallar »Fader
vår», är ock een almennelig bön för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
