Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Studier till Uppsala Domkyrkas historia - II. Orgverk i Domkyrkan. Av N. J. Söderberg - Andra kapitlet - I. Åkerman & Lunds (P. L. Åkermans) orgel, 1800-talet - 1. Före domkyrkans restaurering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I O 2
N. J. SÖDERBERG
justering deraf, som år 1765 blef verkställd af orgelbyggarne
Söderström och "Wahlberg. Men med konstens stigande utveckling genom
nya framträdande mästare af större skicklighet, såsom Grehn och
Stråle (†† 1765), Olof Schwan († 1812), P. Z. Strand († 1844)
m. fl., ådagalades under tidens gång allt mer och mer, att den
gamla, så högt och så vidt beprisade Domkyrkoorgeln i Upsala i
flera afseenden stod långt efter sin tid, och då slutligen dess
ålderdomskrämpor började träda i dagen, och den ena stämman efter
den andra blef obrukbar och tystnade, samt andra olikartade
ab-normiteter år efter år röjde sig i orgelns mekaniska, tongivande och
luftbringande elementer, lika förnimbara för åhöraren, som
besvärliga för orgelns handhafvare och vårdare, så insåg man redan för
flera decennier tillbaka behofvet af antingen en helt och hållet ny
orgel, byggd i enlighet med den utvecklade och förädlade
orgel-byggnadskonstens fordringar, eller, om detta icke kunde åstadkommas,
åtminstone en genomgripande renovering och inre omskapning af
gamla orgeln.
Då omsider år 1854 ett definitivt beslut skulle fattas härom,
valdes, enligt förslag af tillkallade sakkunniga män från Musikaliska
Akademien, det senare alternativet, nemligen den gamla orgelns
renovering och inre ombyggnad medelst en del gamla stämmors
utbytande mot nya, förfärdigande af nya, rymligare väderlådor, nv
klaviatur- och andragsmekanik samt nya bälgar m. m., hvartill H.
Domkapitlet anslog kostnadssumman 6,700 Rdr Bco. Till verkställande
af detta omfattande och viktiga arbete, hvartill hade erfordrats en
orgelbyggare i ordets fulla mening, en erfaren och i alla
orgelbyggnadskonstens theoretiska och praktiska delar väl hemmastadd man,
antogs, på rekommendation af Musikaliska Akademiens dåvarande
Preses, Friherre E. G. von Rosén, en orgbyggare från Stockholm
vid namn A. V. Lindgren, oaktadt denne vid sin ett och annat år
förut aflagda, så kallade orgbyggare-examen hade ådagalagt en sådan
okunnighet uti konstens theoretiska delar, att han icke ens kunde
redogöra för fjerdedelen af quator species i enkla tal. Det tarfvar
sin egen förklaring, på hvad grund en så qualifieerad orgbyggare
kunde af sjelfva Musikaliska Akademiens preses blifva förordad till
utförande af ett så viktigt uppdrag, som ombyggnaden af orgeln i
nordens förnämsta tempel. Men — »de mortuis nihil nisi bene».
Emellertid gjorde Lindgren, efter derom med Högvördiga
Domkapitlet i Upsala upprättadt kontrakt, i Stockholm en början med
arbetet, och anlände år 1856 med olikartade orgelefFekter till
Upsala, för att der fortsätta och fullända sitt opus. Denna fortsättning
kom likväl aldrig att äga rum, emedan Lindgren, i följd af
ekonomiskt obestånd, först tvingades att tid efter annan begära prolongation
med arbetets fulländande, samt slutligen, helt och hållet oförmögen
att uppfylla det om orgbyggnaden ingångna kontraktet, måste
derifrån afstå och med oförrättadt ärende återvända till Stockholm med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
