Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Källorna till den svenska reformationstidens liturgiska utveckling - 1. Liturgihistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 194
NAT. FRANSÉN
lysningar i Laurentius .Petri d. ä:s inledning till De officiis eller
till hans omfattande register över de delar av det gamla
brevi-ariet och missalet — d. v. s. ur vad han kallar libri or dinar ii —
som lämpligen kunde användas vid samma gudstjänster inom
den evangeliska kyrkan.1 Hur ställningen under Johan lll:s tid
i Sverige bedömdes av den betydelsefulle och lärde teologen
David Chytraeus framgår av dennes krönika.
Den s. k. »Röda boken» 1576/88 är ingalunda »romersk»
eller i den meningen »katolsk», utan alltigenom reformatorisk,
ehuru den tar upp och »emenderar» så mycket som möjligt av
den gammalkristna gudstjänstformen enligt
»quinquesecularis-principen». Det är otänkbart, att den romerska kyrkan i
Europa skulle hava låtit utgiva ett missale på modersmålet till
officiellt gudstjänstbruk, eller högmässor utan helgon-memoriæ
och Maria-böner m. m., eller en mässa med stympad kanon och
med communio sub utraque etc.
Liturgia Suecanæ Ecclesiæ, den »Svenska kyrkans liturgi»
(av Laurentius Petri Gothus, Petrus Fecht), bygger faktiskt upp
en högmässa i anslutning till den melanchthonska, humanistiska
reformationslinjen, med fasthållande av så mycket som möjligt
av den gammalkyrkliga formen, men utan avkall på de
reforma-tionsideer, som gällde bland nyssnämnda reformatorer såsom
väsentliga. Den fullföljer emellertid därvid ■— delvis med
ordagranna överensstämmelser -— Laurentius Petri d. ä:s förslag i
De officiis, såsom bl. a. framgår av nedanstående tabellariska
jämförelse.2 Liturgia Suecanæ Ecclesiæ är helt enkelt — såsom
redan framgår av ovan anförda citat ur Kyrkoordningen 1571 —
för mässans vidkommande just en av de böcker, angående vilka
Kyrkoordningen 1571 har anledning att förmoda, att de i sinom
tid skola utkomma. Laurentius Petri har själv förberett denna
utgivning.
I »Röda boken» är vidare hela gudstjänsten översatt till
svenska. Liksom till svenska, så översattes också just under
Johan III:s tid betydande delar av den liturgiska och
uppbyggliga litteraturen till finska. Vi kunna hänvisa till Henricus
’ Belysande är hans anmärkning sid. 20/21 angående kyrkans ordinarie
böcker.
5 Se nedan bil. 2, sid. 100 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
