Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nat. Fransén, Den svenska katekestraditionens historiska ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA KATEKESTRADITIONENS HISTORISKA URSPRUNG 2 11
emot hade ett rent religiöst och ett folkligt upplysningsintresse.
En av anklagelsepunkterna 1539—40 mot de gamla svenska
reformatorerna var just, att de ej predikat katekes tillräckligt
till folkets hörsamhet och räddhåga. Naturligtvis är det
möjligt och kanske sannolikt, att en catechismus canonicus tryckts
eller importerats till Sverige efter Grevefejden omkring 1537,
men någon sådan tryckt svensk katekes eller rester därav har
hittills ej återfunnits.
Det avgörande och den springande punkten ifråga om den
svenska katekestraditionens förlagor är nu emellertid, att vi hava
att söka dessa inom det lågtyska språkområdet och icke inom
det högtyska. Därmed flyttas frågan upp på ett annat plan,
som ger oss möjlighet till fasta hållpunkter vid undersökningen,
i stället för de subjektiva konjekturer och godtyckliga
antaganden, som utmärkt den intrikata tidigare diskussionen härom.1
Felet har varit det, att man såsom något självklart utgått
därifrån, att vår katekes är en översättning från någon upplaga av
Luthers Enchiridion 1529, medan det tvärtom, som ovan nämnts,
förhåller sig så, att denna, såväl som Luthers Betbüchlein och
hans stora katekes, själv bygger på dessa tidigare källor och
endast utformar dem i en viss riktning och i den »högtyska»
språkdräkten. Givetvis var vid denna tid endast den latinska
texten den kyrkligt officiella, icke översättningarnas text.
Emellertid hade en viss likformighet ifråga om
modersmålsöversättningen av katekesens textord utbildat sig vid brödrakretsarnas
och devotio moderna’s vittutbredda undervisningsverksamhet. En
sådan likformighet föreligger påvisligen inom det lågtyska
språkområdet på 1520-talet i de s. k. lekmannabiblarna. Denna text
utgjorde också Luthers förlaga, då han 1529 av
politiskt-folk-pedagogiskt intresse utgav sitt Enchiridion. Redan strax efter
bondekrigens slut, t. ex. 1526 i »Deutsche Messe», hade Luther
framställt kravet på auktoritativt fastställda textformuleringar.
Den formulering, som blev den i fortsättningen vanliga och
särskilt den svenska formuleringen av katekesorden, är
emellertid påtagligen icke den lutherska, utan en översättning från lek-
1 Jfr det senaste inlägget av S. Köllerström i Kyrkohist. Årsskrift 1931,
sid. 128 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
