- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiofemte årgången, 1935 /
246

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Carl-Allan Moberg, Från Abbé Vogler till John Morén. Ledande idéer i 1800-talets svenska koralverk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

CARI.-ALLAN MOBERG

ners koralbok i sin starka tidsbundenhet snart måste te sig
otillfredsställande. At denna strömkantring inom svensk
kyrkomusikalisk opinion skola vi ägna vårt följande avsnitt.

II.

Två mäns verksamhet är särskilt värd att lägga märke till
såsom en ideell fortsättning på Hæffners korala arbete ur en
alldeles bestämd synvinkel, Johan Dillner och Abraham Mankell.
Johan Dillner (1785—1862) kom sjuttonårig till Uppsala och
disputerade 1809 för fil. dr.-grad, varpå han efter prästerlig
verksamhet vid finska församlingen i Stockholm samt som
hovpredikant och som präst vid Jämtlands regemente under det
norska fälttåget utnämndes till kyrkoherde i ärkestiftet, där han
inom församlingar i norra Uppland så småningom uppnådde
ställningen av vice kontraktsprost i Funbo och Ostervåla. Det
var i denna verksamhetskrets han hade tillfälle att verka för
ideal, vilka säkerligen hade sin rot i studieårens ungromantiska
Uppsalakretsar. Redan från dess stiftande tillhörde Dillner det
Götiska Förbundet, denna krets av vänner kring Geijer och
Atterbom m. fi., vilka voro de första företrädarna i vårt land
för den gryende, nationella romantiken.

Dillner lämnade visserligen Uppsala strax efter Hæffners
ankomst till staden, men deras sammanträffande och närmare
bekantskap inom den Geijerska cameratan torde vara höjt över
varje tvivel, eftersom Hæffner hade sitt starka stöd just där.
Aret förut hade också Hæffners provkoralbok utgivits och 1809
de första uppförandena av hans oratorium »Försonaren på
Golgata» till Odmans text ägt rum i universitetsstaden, som
därmed lade grunden till en ny musikalisk storhetstid. Dillner
ägde en vacker och kraftfull basstämma och ansågs på ett
oförlikneligt sätt sjunga Götiska F"örbundets sånger. En
sådan kraft kan ej ha ställt sig utanför den av flammande
entusiasm besjälade blandade kör, som Hæffner strax efter sin
ankomst stampade ur jorden och ledde till en stor framgång.

Dillner såväl som Hæffner hyste stora bekymmer för
menighetssångens förfall och önskan att med alla till buds stående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1935/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free