Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Akter till det teologiska examens väsen dets ombildning under 1900-talet. Samlade och utgivna av Prof. Em. Linderholm - I. Em. Linderholm, Det teologiska examensväsendet. Förslag till nya teologiska examina, 1902
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DF.T TEOLOGISKA EXAMENSVÄSENDET
279
de hava samma ställning och uppgift i respektive system. De äro
båda dels ämbets-, dels preliminärexamina för högre prov.
Jämför man kommitténs teologie kandidatexamen med filosofie
kandidatexamen, så finner man lätt, att de ha en grundväsentlig
olikhet med varandra. En filosofisk eller annan kandidatexamen,
som i likhet med kommittén ger både teoretisk och praktisk
utbildning, existerar icke i vårt examensväsen. En sådan finge man först,
om man t. ex. sloge ihop filosofie kandidatexamen och provårskursen(ü!)
och stadgade, att filosofie kandidatexamen icke skulle anses avlagd
förr än efter genomgången provårskurs, såsom dess praktiska
avdelning. Med en sådan filosofie kandidatexamen skulle kommitténs
kandidataxamen stå i full harmoni.
En teologie kandidatexamen i verklig analogi med den
nuvarande filosofie kandidatexamen skulle till sin karaktär bli 1) rent
teoretisk och 2) såsom sådan ett avslutat helt samt 3) hava så höga
kunskapsfordringar i ett tillräckligt antal ämnen, att den på det
teologiska liksom filosofie kandidatexamen på det humanistiska
området kunde förbereda dels för högre examen, dels, efter tillägg av
lämpliga praktiska prov, för inträde i kyrkans eller undervisningens
tjänst. Vad formerna för dess absolverande angår, skulle den kunna
avläggas i två avdelningar av samma slag som filosofie
kandidatexamens — dock med ett fullt tillräckligt mellanrum, t. ex. ett år,
bädadera rättvist och billigt, då varje avdelning vid jämn delning
skulle omfatta 4 ämnen, ett antal, som mycket väl försvarar även
tentaminas bibehållande på samma gång. Fördelarna av en sådan
teologie kandidatexamen äro uppenbara. Omtentamina bleve
överflödiga. I och med absolverandet av den första avdelningen, t. ex.
i några av de större ämnena, vunnes en fast och säker hållpunkt
i arbetet. Många skulle också sporras till ett mer energiskt arbete
för att icke förlora en hel avdelning. Det "bleve möjligt att i lugn
och ro koncentrera arbetet på de särskilda ämnena, även på de sista.
Kunskapsfordringarna kunde lättare upprätthållas och tid vunnes.
Därför skulle ock — naturligtvis under förutsättning av den
undervisning, som kommittén förordar för den lägre teologiska examen —
denna kandidatexamen fullständigare och grundligare än kommitténs
teoretiska »avdelning» förbereda dels för högre examen, dels för
inträde på lärarebanan, dels för prästämbetet och det icke blott i
teoretiskt, utan indirekt även i praktiskt hänseende — genom en
allsidigare förberedelse för den praktisk-teologiska examens krävande
uppgifter. Det vill nästan synas, som om en sådan teologie
kandidatexamen, vilken, som vi skola se, från andra synpunkter synes böra
omfatta alla de teologiska disciplinerna -—- med dimissionsexamens
kunskapsfordringar —- borde kunna tillfredsställa alla rimliga anspråk
och att därför principerna för filosofie kandidatexamen verkligen vore
fullt tillämpliga.
Men kanske en sådan teologie kandidatexamen med föregående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
