- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettiosjunde årgången, 1937 /
185

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NICOLAUS

BOTNIENSIS’

TESER 1 7 7

må läsas till uppbyggelse men icke användas som norm i
lärofrågor (tes 29—30) stöder sig Botniensis på Chemnitz.1

Uppskattningen av fornkyrkan och kyrkofäderna verkade i
reformationstidens lutherdom som ett farligt sprängstoff. I
förhållandet till Rom var frågan av utomordentlig vikt. Chemnitz
upptager också spörsmålet till utförlig granskning, och särskiljer
därvid åtta slag av traditioner.2 Har Botniensis i sina teser
(57—71) om fornkyrkans auktoritet och kyrkans roll lånat från
Chemnitz? Ehuru Botniensis i detta avsnitt icke synes ha
ordagrant övertagit Chemnitz’ formuleringar, visar dock
framställningen full saklig överensstämmelse. Liksom Chemnitz vill
Botniensis taga fornkyrkans consensus till råds men underordna
denna under skriften (tes 57)3, och Botniensis och Chemnitz
hava i sammanhanget samma Origenes-citat (tes 58).4 Längre
fram är tes 69 om de katolska biskoparna hämtad från
Chemnitz.5 Dennes vidlyftiga utredning av de åtta slagen av
traditioner har emellertid Botniensis tydligen icke haft anledning
eller möjlighet att ingå på.

Det är egentligen endast två smärre partier av Botniensis’
teser 1584, som icke kunna återföras på Chemnitz’ Examen.
I ena fallet, tes 12—26, rör det sig om en rad rent exegetiska
upplysningar om Gamla Testamentets skrifter, som Chemnitz
icke alis yttrar sig om. Som ovan redan antytts, torde det
vara sannolikt, att Botniensis här hämtat konkret stoff från sina
exegetiska auktoriteter i Rostock. Spörsmålet må lämnas
därhän, eftersom det endast äger ett mycket speciellt exegetiskt
intresse. I det andra avsnittet (tes 50—56) utvecklas principer
för skrifttolkningen. Motsvarande parti hos Chemnitz, De
in-terpretatione Scripturæ, har tydligen icke lämnat Botniensis
något stoff till teserna av den anledningen, att Chemnitz
huvudsakligen inriktar sig på att bekämpa den tridentinska tesen om
kyrkan som den enda rätta uttolkaren av Skriften. Det synes

1 Ibdm, s. 51 b.

2 Ibdm, s. 39—44 och s. 60—87.

3 Ibdm, s. 39 a.

4 Ibdm, s. 40 b.

5 Ibdm, s. 42 a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:10:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1937/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free