Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Nicolaus Botniensis’ teser om Skriften 1584 och Uppsala mötes beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NICOLAUS BOTNIENSIS’ TESER 1 7 7
givna korrelationsstorheten för varje luthersk
bekännelsehandling. Bör icke därför redan det förhållandet, att Uppsala mötes
beslut beträffande Ordet, de tre symbola och Confessio
Augustana invariata visar saklig överensstämmelse med
konkordieformeln, tolkas som influens från sagda formel?
Konkordieformeln hade dock även härvidlag givit riktlinjer.
För beroende av konkordieformeln talar därjämte ett par
mera direkta skäl. Botniensis’ uttalande vid mötet om
kyrkofäderna (tes 6) företer så stor likhet med en motsvarande
passus i konkordieformelns inledning, att den icke gärna kan
anses annat än som ett återgivande i något förkortad form av
konkordieformelns uttryck (de parallella ställena återgivas ovan
sid. 170). Parallellismen mellan Botniensis’ och konkordieformelns
framförande av symbola är likaledes påfallande. Botniensis vill
erkänna symbola som innehållande »brevem et ortodoxum fidei
christianæ consensum» (B-handskriften) eller som »testimonia
veræ doctrinæ et consensus apostolicæ fidei» (E-handskriften).
Konkordieformeln säger, att de höllos för »unanimen catholicæ
christianæ fidei consensum et confessionem orthodoxorum et
veræ ecclesiæ».1 Vidare förefaller uttrycket »thet fjerde Guds
helga församlings symbolum» om Augustana i prästerskapets
förslag till mötesbeslut vara alltför snarlikt konkordieformelns
»vår tids symbolum» för att likheten skall vara en tillfällighet.
Båda utsäga samma uppskattning av Augustana. Denna
uppskattning förefaller ingalunda vara allmängods. Trots ivrigt
letande i tyska kyrkoordningar och konfessioner har jag blott
påträffat uttrycket eller något därmed sakligt identiskt två gånger
fore 1580: i Braunschweig-Lünebergs kyrkoordning 1569 och i
Lippes kyrkoordning 1571. Den ena härrör från Chemnitz, den
andra från Jakob Andræ.2 Det synes därför möjligt, att dessa
uttryck äro slagord för den riktning, som segrade i konkordieformeln.
Denna värdering av Augustana invariata som »det fjerde
Guds församlings symbolum» eller vår tids symbolum ställer
Augustana i särklass bland bekännelseskrifterna. Poängen i
konkordieverket var tydligen en medveten återgång till
Augs-burgska bekännelsen av år 1530, både så, att alla senare
1 Müller, Die symb. Bücher, 1912, s. 517.
2 Tschackert, a. a. s. 603, 606.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
