- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Trettioåttonde årgången, 1938 /
8

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 1. Kyrkomännens deltagande i statsärendena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3 2

GÖSTA KELLERMAN

sprungligen till 880 dukater uppgående totalkostnaden, men till
detta kom låneräntan till bankiren med icke mindre än 80
dukater-för varje åttamånadersperiod (»til okers», säger Gadh träffande).
Borgensmännen hade redan ådragit sig bannlysning på grund av den
obetalda skulden. Med skäl kunde Gadh till sist göra gällande, att
riket borde vara bättre i stånd att stå för skulden än tre fattiga
undersåtar, »som mente ali tingh aff rikesens herrar[s] tilscriffwelsse skikka
till thet bestå, och mykith loffwades for arbedhe och mödhe, och ey
atherlönas thet ta hopades &c».

Dock var det ej endast denna förhållandevis ringa skuld, varpå
man nu inför den svenska interimsregeringen reste krav på
betalning. En månad tidigare (d. 9 maj) hade Gadh i en skrivelse till
rådet begärt att i enlighet med rådets fullmaktsbrev utfå ersättning
för alla kostnader han ådragit sig i rikets ärenden under sin
Romtid.1 Någon summa nämnes icke, men enligt Linköpings
biskopskrönika skola Gadhs skulder år 1500 ha uppgått till över 6,000
dukater.2 Gadh begärde samtidigt besked om huruvida rådet önskade
förlänga hans uppdrag i Rom eller hemkalla honom. Enär konungen
nu hade att utse vem han ville, förmodade han dock, att hans
uppdrag var slut, varför han nu till sist bad rådet se till, att han icke
skulle bli lidande på det ban uträttat i rikets tjänst, och tala väl
för honom hos konungen.

Såsom framgår av Gadhs senare klagomål intog rådet en
avvisande hållning. Gadhs bitterhet är begriplig, men å andra sidan
är det också begripligt, att rådet icke kunde taga ansvaret för de
gjorda utläggen. Kung Hans disponerade nu rikets fatburslän och
var säkerligen icke hågad att betala motpartens kuriala
stridskostnader. — Liksom ärkebiskop Jakob år 1496, då det gällde
utlösandet av korstågsbullan från Lübeck, uppmanade
riksföreståndaren att låta lösa ut den3, är det sannolikt, att han och rådet även
nu intagit den ståndpunkten, att Sten Sture var personligen
ansvarig för dessa utgifter och borde ha betalat dem med av honom
disponerade kronoinkomster. Samma ståndpunkt intogs av ärkebiskop

1 HT 1916, s. 36 ff. Året finnes ej angivet, men, såsom Tunberg påvisat,
torde brevet icke kunna hänföras till någon annan tidpunkt än våren 1498
(ibd, s. 36, not 3).

2 SRS III: 2, s. in.

3 Se Kellerman, a. a., s. 237.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 17:44:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kyrkohist/1938/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free