Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gösta Kellerman, Jakob Ulvsson och den svenska kyrkan. Kyrka och stat åren 1497—1507 - I. Kyrka och stat under konung Hans’ regering 1497-1501 - 2. De kyrkliga förläningarna - 3. Processen mot Sten Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB ULVSSON OCH DEN SVENSKA KYRKAN
II
vederlag för sina stora kostnader nnder det ryska kriget. Och vad
ärkebiskop Jakob beträffar, erhöll han visserligen bekräftelse å
sina mindre förläningar, Nordmarken, Stäkets län och Uppsala stad1,
men däremot icke å Norrbotten och troligen ej heller å Olands härad2.
Än mindre har naturligtvis någon ny förläning kommit i fråga. Och
de nämnda mindre förläningarna, som ärkebiskopen erhöll
bekräftelse på, tilldelades honom endast tillsvidare, så länge konungen
fann för gott (»swo lenge waar Naade tilsKger»), Längre fram — efter
tronföljarvalet sommaren 1499 — erhöll ärkebiskopen i förläning
ett par bälgor i Silverberget i Dalarna på samma villkor som det
par han förut ägde där.3 Att biskop Henrik under konung Hans’
tid haft Linköpings stad i förläning framgår av ett senare
omnämnande.’1 I övrigt sakna vi dokument beträffande de biskopliga
förläningarna under denna tid, men det är anledning förmoda att
biskoparna i allmänhet icke mötts av större tillmötesgående från
konung Hans’ sida än ärkebiskopen.
Vi kunna således konstatera, att unionens återupprättande icke
medförde någon maktökning för kyrkan utan tvärtom en väsentlig
makt-minskning. Att detta vållat besvikelse är med hänsyn till de
framställda önskemålen uppenbart. Men vad man framför allt behövde,
fredliga förhållanden och ett konstitutionellt regemente, däri kyrkans
frihet inbegripen, syntes dock någorlunda säkrat genom den på
basis av Kalmar recess återupprättade unionsfreden. Därför torde
ärkebiskopen och kyrkomännen överhuvud med jämnmod ha
funnit sig i maktminskningen. Ty det är att märka, att kyrkans
strävan efter makt ytterst betingades av behovet att i laglösa och
oroliga tider freda sin verksamhet mot övervåld och oförrätter. Då en
stark statsmakt garanterade kyrkan dess oantastbarhet och rätt,
var icke maktbehovet detsamma.
3. Processen mot Sten Sture.
Den skada som ärkebiskopen och kyrkan lidit genom Sten
Stures angrepp mot Biskopstuna och S:t Eriks gård i Uppsala måste
1 Perg. orig. i RA, Stockholm 1497 16/i2 och 31/i2. Tr. [Spegel], Skriftelige
Bewis, s. 68 f.
2 Norrbotten erhöll Jakob Ulvsson först år 1501 och då av särskild anledning
och blott för en begränsad tid (se s. 29). Beträffande Oland saknas dokument.
3 DD I, s. 170. 4 HSH XVI, s.94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
