Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arne Stade, Påvebrevet till »konung K.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ARNE STADE
icke julibrevet, även benämnt »brevet till konung K.» bör
sättas i främsta rummet. Det kan nämligen i viss mån sägas
innehålla nyckeln till de flesta med de tuskulanska breven
förknippade problemens lösning. Det är detta märkliga påvebrev,
som i det följande närmast skall göras till föremål för en
undersökning.
Dessförinnan tarva tvenne betydelsefulla omständigheter att
påpekas. Dels att diplomen numera endast äro bevarade i
avskrift — den källa, varur de äldsta kopiorna ytterst emanera,
Alexander III:s registratur, hade redan på 1300-talet gått
förlorad1 —, dels att de i likhet med flertalet av Alexander III
signerade bullor sakna årsangivning. Då emellertid de
tuskulanska brevens kanske största betydelse ligger just i de fasta
hållpunkter, som de eventuellt kunna lämna oss till bedömande
av de samtida förhållandena i Sverige, säger det sig självt, att
en förutsättning för vinnande av någon egentlig behållning av
dessa dokument måste vara att få dem inrangerade i ett fast
kronologiskt sammanhang med exakt kronologisk tidsföljd. En
ledtråd erbjuder härvid utgivningsorten, enär det är bekant,
under vilka tider kurian under Alexander III:s pontifikat
vistades i Tusculum.2 Att inom dessa givna tidsavsnitt träffa ett
exakt avgörande ställer sig emellertid av flera skäl i hög grad
vanskligt. Det må därför t. v. endast påpekas, att breven med
visshet alla utfärdats under 1170-talet och med till visshet
gränsande sannolikhet under decenniets första tredjedel. Detta vill
m. a. o. säga, att de böra ha tillkommit vid samma tid som
den betydelsefulla, men till sina detaljer i fullständigt mörker
inhöljda fas av den sverkersk-erikska tronstriden utkämpades,
vilken genom de sverkerska insurgenternas nederlag vid Bjälbo
(vintern 1172—73) lade herraväldet över hela Sverige definitivt
i Knut Erikssons hand.3
1 Jfr C. M. Kjellbergs Genmäle i HT 1899.
2 Jfr Regesta Pontificiim Romatioritm, ed. Ph. Jaffé, II, Lipsiae 1888.
3 Då det givetvis icke låter sig göra att här närmare uppskissera det
allmänpolitiska läget i Sverige, sådant jag uppfattat det, nödgas jag
hänvisa till den framställning, jag givit i en i Svenska Dagbladet I4/7 1935
införd artikel, Ärkebiskop Stefan. Ett j$o-drsminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
